Förra veckan presenterades den uppseendeväckande nyheten att benrester av en helt ny sorts människa hittats i en grotta i Sibirien (se t.ex. DN och SvD). Henrik Brändén, Livbåtens gästbloggare, skriver om upptäckten och påpekar att ”slutsatsen är uppenbar – så länge man tror på evolutionsteorin”. Krister Renard, lärare på Livets Ords gymnasieskola i Uppsala, tar å sin sida nyheten till intäkt för att ”kanske inte sista ordet är sagt när det gäller de olika arternas ursprung”.
Henrik Brändén återvände igår till frågan om tro och vetenskap efter att på posten om den nya människoarten ha hamnat i diskussion med en av sina läsare om evolutionen. Han pekar på flera exempel på människor som klarar att leva med både en religiös tro och ett vetenskapligt förhållningssätt och avslutar sitt resonemang:
”Varken vetenskap eller tro behöver vara dogmatisk. Så länge ingen av dem är det kan de leva utmärkt väl ihop.”
I vår rapport Vetenskap att tro på som vi presenterade i höstas visade det sig att 43 % av svenskarna svarar ja på frågan om det går att kombinera en religiös tro med en vetenskaplig syn på tillvaron. Drygt hälften av de som tror på någon gud, ande eller livskraft svarade ja, medan bara en av fyra av de som sa sig vara icke troende tyckte att det gick att kombinera religiös tro med en vetenskaplig syn.
Beror det på att de troende är mindre dogmatiska än de som inte tror? Eller är det ett försök att få ihop sin gudstro med ett samhälle som i allt högre utsträckning bygger på tekniska och vetenskapliga framsteg? Brändén hänvisar till Pär Axel Sahlberg på bloggen Tänk Själv, som funderar kring hur bokstavstroende resonerar och vilka konsekvenser ett bokstavstroende förhållningssätt ger:
”… att de inte går till läkare, handlar mat i normala butiker eller sätter sig i en bil, än mindre ett flygplan, eller ser på teve (överallt är det ju vetenskaps rön och teorier som omtolkat världen)”
Att konflikten mellan religion och vetenskap funnits sedan urminnes tider och då och då bokstavligen blossat upp får man en tydlig påminnelse om i Sture Linnérs artikel om biblioteket i Alexandria i Svenska Dagbladet förra helgen.
Vi på VA förespråkar som bekant dialog och öppenhet – att i alla lägen alltid lyssna på den andre och försöka förstå hans/hennes utgångspunkt. Men det finns tillfällen då det inte är lätt att efterleva det. Jag skrev lite om det i min gästbloggpost på Science under AAAS tidigare i år – hur kan man åstadkomma dialog när den andra diskussionsparten använder argument som inte går att bemöta?
För övrigt är det ju första måndagen efter sommartidsomställningen i dag. Enligt svensk forskning ökar antalet olyckor denna dag, och australisk forskning visar på fler självmord dagarna efter omställningen. Så ta det försiktigt och pigga upp er med en promenad i dagsljuset!
Hej Karin,
Roligt att du kommenterar det jag skrivit, och spännande med er undersökning om vad troende respektive ateister anser om möjligheten att förena tro och vetenskap.
Måste bara uppmärksamma på att just det inslag i Sture Linners sista artikel som anknyter till denna diskussion är en vandringsmyt. (Se bloggen Faktoider, http://faktoider.blogspot.com/2010/03/sture-linner-och-biblioteket-i.html): Biblioteket i Alexandria hade upphört att existera långt före Arabernas erövring. Istället var det ju i hög utsträckning de muslimska araberna som bidrog till att sprida stora delar av det hedniska grekiska kulturarvet till det kristna Västeuropa.
Vänliga hälsningar,
Henrik
Tack för den kommentaren och länken! Det borde jag egentligen ha reagerat på, inser jag nu, för det har jag ju läst om. Ibland går det för fort att plocka upp trådar här och där. Och så sprids vandringsmyterna vidare… So sorry!
Hej Karin,
Roligt att du kommenterar det jag skrivit, och spännande med er undersökning om vad troende respektive ateister anser om möjligheten att förena tro och vetenskap.
Måste bara uppmärksamma på att just det inslag i Sture Linners sista artikel som anknyter till denna diskussion är en vandringsmyt. (Se bloggen Faktoider, http://faktoider.blogspot.com/2010/03/sture-linner-och-biblioteket-i.html): Biblioteket i Alexandria hade upphört att existera långt före Arabernas erövring. Istället var det ju i hög utsträckning de muslimska araberna som bidrog till att sprida stora delar av det hedniska grekiska kulturarvet till det kristna Västeuropa.
Vänliga hälsningar,
Henrik
Tack för den kommentaren och länken! Det borde jag egentligen ha reagerat på, inser jag nu, för det har jag ju läst om. Ibland går det för fort att plocka upp trådar här och där. Och så sprids vandringsmyterna vidare… So sorry!