Kan den politiska åskådningen påverka vilket ämne man väljer att forska inom? Eller omvänt: påverkar forskningsämnet forskarens partipreferens?
Står svenska akademiker till vänster eller höger? Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare, konstaterar Niclas Berggren på sin blogg.
Oavsett orsak-verkanssambandet verkar det i alla fall som om det finns en tydlig koppling mellan ämne och partipreferens. I en ny och intressant studie av Niclas Berggren m.fl., som han som beskriver i ovan nämnda bloggpost, visar det sig att forskare och lärare inom ekonomi och juridik oftare sympatiserar med Alliansen medan sociologer och genusvetare föredrar de Rödgröna. Nånstans i mitten hamnar statsvetare och de som ägnar sig åt ekonomisk historia. Som helhet står dock den undersökta gruppen mer till höger än allmänheten i stort.
Undersökningen omfattar svenska forskare och universitets-/högskolelärare i samhällsvetenskapliga ämnen. Hur till exempel naturvetare placerar sig politiskt är därför inte känt. Författarna motiverar sitt val av ämnesavgränsning så här:
As for the choice of disciplines, we restrict ourselves to the social sciences and do not include e.g. the natural sciences or the humanities. The reason is that we are interested in disciplines that are relevant to policy-making, in the sense that they deal with socially relevant matters which frequently form the basis for political opinions and decisions.
Här finns alltså potential för en eller flera nya studier! Hur röstar naturvetare, tekniker, medicinare, humanister…? För dessa ämnen är förstås också i hög grad relevanta för ”policymakande”.
Om forskarens politiska färg spelar någon roll för forskningen är förstås en annan fråga, liksom om förtroendet för forskare och forskning påverkas av om forskare som exempelvis uttalar sig i media positionerar sig till vänster eller höger politiskt.
