Åsa Larsson, som är doktorand i arkeologi i Uppsala, skriver på sin blogg Ting och Tankar om nyttan och värdet för forskare av att blogga. Hon påpekar att det skulle behövas både tydligare riktlinjer för vad som menas med ”tredje uppgiften” (som ofta snarast hamnar på fjärde plats eller ännu längre ner) och särskilda pengar att söka för att få utrymme att lägga ner den tid som faktiskt krävs för att utföra den. Men hon ställer också en – kanske provokativ – fråga till andra forskare:
”Har du verkligen ”råd” att köra fast i det akademiska verksamhetsträsket utan att få den där emotionella kicken av att delta i en intensiv och givande dialog med andra människor?”
Det finns ett värde i att kommunicera med allmänheten och olika samhällsgrupper (inte bara näringslivet) också för forskarna. Det handlar inte bara om att ”utbilda folket”, som var den gamla sättet att se på forskningskommunikation. Bloggen är en form av kommunikation som (till skillnad från pressmeddelanden och föreläsningar) faktiskt kan skapa dialog och utbyte av tankar och idéer med förhållandevis små resurser. Åsa har många kloka tankar kring detta och hur universiteten borde utveckla sin verksamhet, och där finns flera kommentarer från andra håll. Ta del av dem!
VA sände i december 2007 in ett inspel inför forskningsproppen som handlar om att skapa förutsättningar för bättre dialog mellan forskare och samhället runtomkring. I november samma år publicerades som en bilaga till Resursutredningen en rapport vi tagit fram om hur man skulle kunna mäta och värdera samverkan. I maj förra året gjorde vi ett yttrande över utredningen om forskningens finansiering, där vi poängterar vikten av att finansiärerna – oavsett hur de organiseras – måste ta ansvar även för forskningskommunikation. Mycket har hänt de senaste åren – men mer kan göras!
