I dag presenterade vi den ena av våra två årliga undersökningar av förtroende för forskning och forskare. Mätningarna, som gjordes första gången 2002, visar en långsamt nedåtgående trend vad gäller forskningsförtroende. Knappt fyra av tio tycker att svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig – vilket är en nedgång sedan 2003 då den frågan ställdes senast.
Enkäten besvarades under hösten och vintern 2009/2010. Kanske svarade många egentligen på om Sverige (läs: bilindustrin…) är konkurrenskraftigt? Den tolkningen föreslog Patrik Hadenius, chefredaktör bland annat på Språktidningen, vid ett seminarium i torsdags. Hans skarpsynta kommentar belyser hur viktigt det är att fundera över sammanhang och formuleringar när man tolkar undersökningsresultat. I vår rapport har vi gjort en tidslinje med exempel på sådant som hände under 2009 och början av 2010 – som en hjälp för minnet för den som funderar över svaren.
Sammanhang, ja…
Undersökningen som vi rapporterar i dag gör VA i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställs inom ramen för den stora Riks-SOM-enkäten, där det också finns en mängd frågor om politik, medieanvändning, kulturkonsumtion mm. SOM presenterade en del av alla nya resultat vid ett seminarium i april, som jag bloggade helt kort om då. Eftersom undersökningen är bred, kan den användas för att analysera och kommentera i många sammanhang.
Några av de forskare som använder SOM-undersökningens data är bloggare, bland annat professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som i går på sin blogg kommenterade svenskarnas syn på Israel med anledning av Ship to Gaza.
En som absolut inte bloggar är professorn i statsvetenskap Bo Rothstein. Han framför hellre sina synpunkter på andra sätt – till exempel på tidningarnas debattsidor. Nyligen skrev han en intressant artikel i SvD om vikten av att människor litar på sina medmänniskor och på de offentliga institutionerna – a propos den ekonomiska krisen i Grekland.
I den VA-rapport vi presenterade i november – Vetenskap att tro på? – började vi (utöver, förstås, att analysera samband mellan tro och vetenskapssyn) att nosa på samband mellan attityder till forskning och social tillit. Det var den första delrapporten i en större studie. Snart kommer nästa – missa inte den!
/Karin Hermansson