Att begripa sig på statistik

”En av fyra löper risk att få…”

”Risken att dö i tarmcancer fördubblas för den som äter…”

”Sju av tio har varit utsatta för…”

”Dubbelt så många tycker att Sverige borde satsa på…”

Risker och möjligheter, liksom allmänhetens åsikter om allt mellan himmel och jord, kommuniceras ofta med statistik. Men vad betyder de där siffrorna egentligen? Hur ska jag som individ ställa mig till en fördubblad risk för att råka ut för en viss sjukdom ifall jag dricker fem koppar kaffe per dag i stället för tre? Och hur stor är den risken egentligen jämfört med att vistas i trafiken varje dag? Eller möjligheten att kaffet skyddar mot en annan sjukdom?

Jag tror att väldigt många har svårt att förhålla sig till statistiska uppgifter, kanske framför allt när det handlar om risk, så egentligen är det synd att de används så ofta. Problemet är väl att det är svårt att hitta något bra alternativ. Forskare utgår ju ofta från antal fall av till exempel sjukdom, olyckor eller brott i en viss population – och då hamnar man genast i en statistisk siffra.

Den brittiska organisationen Sense About Science, som vi skrivit om tidigare både här på bloggen och på VAs hemsida, tar sig an statistiken i en ny liten ”handbok”: Making sense of statistics. Den finns att ladda ner på deras hemsida, och behandlar frågor som: Vilka är fallgroparna, och hur kan man som läsare/mottagare undvika dem? Vad är skillnaden på absolut och relativ förändring i till exempel en risknivå? Hur säker kan man vara på siffran och vad betyder ”statistisk signifikant? ?

Kunskap om vad statistiken egentligen säger är viktig för att förstå vad de forskningsresultat som presenteras i media betyder. Making sense of statistics är förstås på engelska. Den är ganska lättläst för den som är någorlunda bra på engelska, men jag skulle önska att det funnes en svensk motsvarighet så att det blev ännu mer lättbegripligt för ännu fler. Känner någon till något liknande på svenska?

/Karin Hermansson