Högt tonläge om GMO

På gårdagens DN Debatt skriver professorn i teoretisk ekologi Torbjörn Fagerström att grödor som skulle gynna miljön och livsmedelsförsörjningen i världen inte används till följd av desinformation. Han menar att politikerna fallit undan för organisationer som bedriver skräckpropaganda om genmanipulation trots att det inte finns några vetenskapliga belägg för att genmodifierade grödor skulle vara farliga.

Fagerström skräder inte orden: ”Det spelar därför ingen roll om en viss GM-gröda bedöms vara aldrig så produktiv, aldrig så bra för miljön eller aldrig så bra för folkhälsan. Miljörörelsens ledande företrädare har låtit meddela att de ”är emot” GM-grödor (amen!). Och när en bannbulla utdelas från det hållet så tassas det underdånigt i såväl politikens korridorer som i diverse ämbetsverks. Forskare och andra sakkunniga gör väl bäst i att slänga sig i väggen.”

Enligt VAs senaste attitydundersökning anser bara 36 procent av svenskarna att det är angeläget för staten att satsa på forskning om genteknik för att utveckla bättre grödor. Däremot anser hela 81 procent att forskning om genteknik för att behandla sjukdomar är viktig.

Hur kommer det sig att så många människor är skeptiska till genmodifierade grödor? Om de nu kan göra mänskligheten så mycket gott borde vi väl alla applådera bioteknikens nya möjligheter? Personligen tror jag att det handlar om förhållandet mellan upplevd risk och upplevd nytta. Nyttan med att kunna behandla tidigare obotliga sjukdomar är ju solklar. Nyttan med grödor med bättre egenskaper är inte lika uppenbar. Ju större upplevd nytta, desto större risker är människor sannolikt beredda att utsätta sig för. Men om nyttan upplevs som liten, krymper också riskbenägenheten. Och när befarade risker med GMO-grödor ofta lyfts fram i samhällsdebatten tänker nog många ”ingen rök utan eld” och drar slutsatsen att det är säkrast att undvika livsmedel med genmodifierade ingredienser.

I ett demokratiskt samhälle har alla rätt att föra fram sina åsikter. För att få en balanserad debatt krävs att alla de som har kunskaper i sakfrågan deltar. Det är utmärkt att Fagerström skriver debattinlägg. Frågan är var alla hans kollegor håller hus? Om han har rätt i att forskarsamhället i princip är enigt om de genmodifierade grödornas stora fördelar borde väl forskarna också tala om det – på ett sätt så att vi som inte är experter kan följa deras resonemang.

Många talar om vikten av Public Understanding of Science – att allmänheten ska förstå sig på vetenskap och ha kunskap om forskningens metoder. Därför behöver forskarna förklara vad deras forskning går ut på och hur den går till. Men minst lika viktigt är Science understanding of the Public – att forskarna förstår det samhälle de verkar i och hur deras forskning uppfattas av omvärlden. Uppenbart är att mer dialog och fler möten mellan forskare och allmänhet behövs!