Forskare som kan berätta om sitt arbete så att alla kan förstå är en förutsättning för framtidens forskning. Men den färdigheten hamnar sist på listan när arbetsbördan accelererar.
Forskare som delar med sig av sina resultat och har något allmängiltigt att säga, kan prata så att alla begriper och dessutom känner till medias villkor, har goda möjligheter att nå ut. Men många forskare har i dag vare sig tid eller råd att berätta om sina resultat.
Att folk förstår vad vi ska ha forskningen till är en av förutsättningarna för dess existens. Men resurserna är slimmade och den tid som finns för att förbereda ett uttalande i media, en pressrelease eller en presentation för en allmän publik är i regel ännu knappare.
Visst ökar de tekniska möjligheterna att nå ut, men nya nivåer av klar och effektiv forskningskommunikation behövs ändå, för att överrösta bombarderade inkorgar och nya krav i det växande forskarsamhället.
Mängden konferenser ökar delvis möjligheten att nå ut, men allteftersom de sväller i omfång och antal kan möjligheten till en givande dialog med det omgivande samhället minska.
Tiden går till papers, presentationer för konferenser – att kommunicera med kollegor, snarare än att berätta för gemene man om resultaten. Anslagsansökningar tar också tid och kraft.
Att hinna läsa alla nya rön som publiceras och att ligga i topp med publiceringar är i sig en nästan ogörlig uppgift i dag. David Rubenson menade i The Scientist Magazine nyligen att kvalitet måste föregå kvantitet även när det gäller antalet publicerade artiklar.
Inom forskningen försöker man allt mer arbeta tvärvetenskapligt men språket är ofta specialiserat inom disciplinerna och behöver därför lyftas till en begriplig nivå.
Behovet av god forskningskommunikation ökar i samma takt som möjligheterna till den minskar, ett gap som kan hota utvecklingen. Kommunikationsproblem är komplexa. Men det handlar inte bara om otydliga typsnitt och för mycket text eller för en allmän publik obegripliga diagram och slentrianmässiga presentationer där visuella möjligheter kan skymma budskapet. Det handlar förstås också om innehållet.
Att anpassa budskapet efter målgruppen och vara tydlig i sin kommunikation hjälper ju inte för den som inte har övertygande och begripliga argument, grundade i vetenskap.
Monica Bengtson
