De flesta är överens om att samarbete och rörlighet är viktigt för kreativa forskningsmiljöer. Trots det är många svenska forskare kvar på samma arbetsplats år efter år. Kungl. Vetenskapsakademien, Naturvetarna och VA anordnade ett seminarium om sambandet mellan forskningskvalitet och mobilitet och samverkan. Se webbsändningen och läs ett referat från mötet.
Vad behöver göras för att svensk forskning ska ta upp kampen med Danmark, Holland och Schweiz? Ökad rörlighet, tydliga karriärvägar och en satsning på unga forskare är pusselbitar som kan få fart på innovationerna. Det blev tydligt på Stockholm Meeting, som Naturvetarna, KVA och Vetenskap och allmänhet, arrangerade i torsdags.
Med K-G Bergström som lots blev årets Stockholm Meeting en upplevelse. I bästa Skavlanstil avlöste gästerna varandra på scenen under temat forskarnas rörlighet.
Ada Yonath, nobelspristagare i kemi 2009, lever upp till det efter sina år som forskare på tre kontinenter, men med sin bas i Israel. Med det egna hårsvallet som modell visade hon hur ribosomen fungerar när proteiner bildas och hur ny antibiotika kan utvecklas tack vare den kunskapen.
– Med ny antibiotika kan ”my blue dream” förverkligas, att medellivslängden kan öka i hela världen. Bollen ligger hos företagen som måste göra mer av den grundläggande kunskap som vi inom akademin tar fram.
Passion och nyfikenhet
Hennes drivkraft är nyfikenhet och passion. Även om Sverige rasar på listan över citeringar så tycker Ada Yonath att svensk forskning håller hög kvalitet.
– Bra forskning kan bli ännu bättre, sa hon utan att ställa sig in och vara artig mot värdlandet. Kom ihåg att antal citeringar inte är hela sanningen till lyckad forskning. Det handlar också om att nyttiggöra forskningen genom innovationer.
Gunnar Öquist, professor och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har gått till botten med varför Sverige har tappat i forskning sett till antalet citeringar. Han har fokuserat på genombrottsforskningen, alltså den forskning som håller högsta klass.
– Sverige ligger 15 procent över index, där alla länders forskning är medräknad. Jämför med Danmark, Holland och Schweiz som slår oss med hästlängder. De ligger på 40 procent över index, sa Gunnar Öquist.
Vad har danskarna som inte vi har?
– De har karriärprogram för unga forskare. Det finns en tydlig forskningsprofil och vilja att bygga kreativa forskningsmiljöer, med rekrytering i fokus.
Vad kan vi lära?
– Länder med starka universitet är framgångsrika. I dag styr programmen universiteten, men ingen tar ansvar för den kreativa och förnyande forskningen. Ta makten över rekryteringen, det har både Danmark och Schweiz gjort.
Ännu ett råd från Gunnar Öquist är att ha tydliga karriärvägar för unga forskare och inte låsa in dem i program. Han menar att de ska stå fria för att kunna utveckla egna idéer som kan bli morgondagens innovationer och produkter.
Hotat välstånd
Att omsätta kunskaper till innovationer var något som Johanna Adami, läkare, professor och avdelningschef på Vinnova tog fasta på. Hon menar att hela vårt välstånd bygger på det, men som nu hotas.
– Det ska ske genom mer samverkan och mobilitet, vilket Ada Yonath har visat med sin grundforskning som används av företag. Det är ett mindset som vi saknar här i Sverige. Grundforskning och tillämpad forskning går hand i hand. Det handlar alltså både om att publicera sig och att skapa produkter.
Hon påminde om att idéer föds och utvecklas i samverkan. Gunnar Öquist är inte lika säker på det och menar att även ensamvargar bidrar med banbrytande forskning.
Sverige unga akademi var på plats genom ordförande Christian Broberger, som forskar om hjärnan på KI.
– Bristen på karriärsystem är förödande, vilket behövs för att våga vara djärv. I dag är man beroende av korta anslag vilket ger en kortsiktighet i forskningen. Det måste finnas tjänster inom universiteten att söka.
Utvärdering ger svar
Han menar att en tillfällig anställning ska kunna leda till tillsvidareanställning om de uppsatta målen nås. I det ligger ett transparant system där forskaren vet vad som krävs för att komma vidare.
– Här gäller det också att universiteten har modet att avsluta om inte kvaliteten är tillräckligt bra, sa Christian Broberger.
Varför händer inte det som alla pratar om? Jan Björklunds statssekreterare Peter Honeth (FP) gav sin förklaring.
– Forskning är komplext och universiteten tillåts inte att bli starka, trots autonomin. Det finns en tradition av kollegialitet med internrekrytering, vilket vi håller på att frigöra oss ifrån. Men det går långsamt.
Balans på gång
Balans blev ordet för dagen från Peter Honeth. Det ska vara balans mellan frihet och samverkan, liksom mellan fria pengar och sökta pengar. I forskningspropositionen föreslår vi mer fria pengar.
När det gäller frågan om att locka hit utländska elitforskare är Peter Honeth optimist.
– När andra länder i Europa drar ner på sin forskning så satsar vi. Så nu är det ett gyllene tillfälle att rekrytera internationella stjärnor.
Här höjde Thomas Strand (S), ledamot i utbildningsutskottet, ett varningens finger.
– Det finns en risk att vi importerar gårdagens forskare som har piken bakom sig. Vi vill ta bort stipendier och utbildningsbidrag och satsa på unga talanger, som i idrotten.
K-G Bergström undrade om det skiljer något i synen på forskningspolitiken mellan blocken.
– Låt oss komma överens om en gemensam hållning. Vi är lite bättre på den företagsanpassade forskningen. Jag vill se mer samverkan mellan akademi och näringsliv. I övrigt har vi en samsyn, sa Thomas Strand.
Referat skrivet av Lars-Erik Liljebäck.
——
En ny undersökning från Naturvetarna om forskares erfarenheter av och syn på forskarrörligheten i Sverige finns att ladda ner här.
Inom ramen för Stockholm Meeting hölls även en universitetsturné. Turnén besökte Uppsala 11 oktober, Göteborg 18 oktober och Lund 25 oktober.
