ForskarFredag lockade alla åldrar

Sista veckan i september skapade ForskarFredag möten mellan forskare och allmänhet i fler än hälften av Sveriges kommuner. Minst 25 000 personer tog chansen att upptäcka hur roligt och spännande det är med vetenskap och prata med de hundratals forskare som deltog i festivalen på olika sätt.

Årets vetenskapsfest bjöd på drygt 100 aktiviteter på 26 orter runt om i landet samt flera programpunkter som det gick att delta i digitalt. Bland annat gick det att vara med i ett interaktivt konstverk, analysera icke-verbal kommunikation, jaga ledtrådar i ett forskarquiz, utforska AI, gå på skogsparty eller ForskarFredagsmys och förstås delta i en massa spännande samtal, workshops och experiment! 

Häng med när vi gör några nedslag i vad som hände under ForskarFredag, som är en del av European Researchers Night.  

Personliga ingångar till yrket

Till Navet i Borås kom 160 gymnasieelever för att “spräcka myten om forskare”. Under dagen fick eleverna göra experiment och träffa forskare från Högskolan i Borås och Chalmers.

– Att visa unga hur forskning går till och vad forskare gör på jobbet är ett viktigt demokratiskt uppdrag. För många blir det en första kontakt med högskolan och att vi kan inspirera dem till att läsa vidare är en fin bonus, säger Lina Färm, projektledare för ForskarFredag-veckan på Högskolan i Borås.

På scen berättade också forskarna om sin väg till yrket, och den var inte nödvändigtvis så spikrak som man kanske kan tro.

“Första gången jag var hos rektorn för att jag inte skötte mig och inte ville gå i skolan var när jag var sju år”, inledde David Eriksson, som idag är professor i industriell ekonomi.

Forskning i vardagen

I Gävle tog doktoranden Julian Strömqvist fasta på årets tema “Forskning i vår vardag” och lät eleverna från åk 6 som besökte Högskolan i Gävle fundera på hur pannkakor och industriell ekonomi hänger ihop.

– Tanken är att vi ska visa forskning i vardagen och då mitt ämne är industriell ekonomi fick de testa att visualisera logistiska flöden genom att ”göra pannkakor”.

Eleverna fick arbeta i grupp och först placera färdigskrivna lappar med olika steg för att göra pannkakor i den ordning de skulle välja om de gjorde pannkakor hemma till familjen. Då de gjort sina flöden fick de berätta om steg, ordning samt uppskattad tidsåtgång och slutligen motivera hela arbetsgången.

Sedan fick eleverna justera stegen för att hitta sätt att göra det så effektivt som möjligt och diskutera om dessa innebar att pannkakorna fortfarande skulle vara lika goda. Sista utmaningen var att fundera över vad som skulle krävas för att kunna producera pannkakor till en hel skola.

– Då började eleverna fråga om det var ok att köpa in färdiga pannkakor och värma! Det var kul, för jag ville just använda en kontext de kunde relatera till för att bryta ner våra komplexa och abstrakta begrepp till en process den här målgruppen kunde förstå, och nu föreslog eleverna själva sätt att effektivisera flödet, säger Julian Strömqvist. 

Ungdomar fick känna sig äldre 

Hur vardagen kan kännas när vi blir äldre, var en av de aktiviteter gymnasieklasser kunde prova under ForskarFredag i Skövde. På Skaraborgs Hälsoteknikcentrum fick eleverna testa dräkter som skulle ge en förkroppsligad känsla av att ha en åldrad kropp, som tyngdvästar, elektrodförsedda handskar som simulerade parkinssondarrningar och domningar, glasögon som försämrade synen, och hörselkåpor för att försämra hörseln.

Till ett science café på Vattenhallen i Lund var det istället just äldre som bjöds in för att bidra med sina perspektiv på psykisk hälsa i den egna åldersgruppen. Forskarna Carina Tordai och Håkan Jönson berättade bland annat om positiva effekter av sociala träffpunkter och vikten av att äldre, i både forskning och utifrån samhällets blick, måste få vara mer än bara just äldre. 

– Man släpper inte sin identitet när man åldras utan måste få bemötas för den man är i all sin komplexitet, även som äldre, sa Håkan Jönson. Läs mer om science cafét här.

Från morgon till scenkväll

Under den första ForskarFredagen som anordnas på nyinvigda Campus Helsingborg visade åtta forskare sina pågående projekt för nyfikna besökare, från morgon till sen kväll. Några av frågorna som dök upp var om robotar har känslor, om folk egentligen är riktigt kloka, hur VR kan användas för att forska om säkerhet, varför vi använder så mycket vatten och hur det egentligen är att börja plugga på universitetet. 

I Piteå anordnas en familjedag där de unga besökarna kunde se den experimentfyllda teaterföreställningen Trollmors magiska glas. Om det var magi, trolleri eller kemi som fick glasen att plötsligt börja byta färg fick åskådarna klura på. 

Östersund, Borlänge, Norrköping, Sundsvall, Stenungsund – på flera håll i landet gick det att kröna veckan med att träffa forskare under science after work.  

“Jag ville visa att forskare är ett brett och verkligt yrke”

Under måndag till torsdag gick det också att låna forskare för besök direkt i klassrummet. Hjärnforskaren Ida Pesämaa träffade 25 klasser över hela landet, både på plats och digitalt. Elevernas ålder spände från åk 3 på lågstadiet till vuxna deltagare från folkhögskolor. Ida Pesämaa berättar att mötena gav mycket tillbaka, både i form av positiva reaktioner och mängder av nyfikna frågor om hjärnan och livet som forskare.

Under lånen varvade Ida Pesämaa korta presentationer med övningar som eleverna fick testa. 

– I mötet med de yngre eleverna hade jag burkar med ägg (som skulle föreställa hjärnor) och så fick de skaka burkarna för att se vad som hände med ägget, och om det var skillnad om det låg i vätska eller inte. Detta uppskattades av eleverna, oavsett om de var 8 eller 13 år gamla.

För att visa hur olika våra hjärnor fungerar lät jag de som var äldre rita en analog klocka, och även föreställa sig konceptet av ett år.

Att visa att yrket forskare kan innebära många olika saker var en av drivkrafterna bakom att lånas ut.  

– Jag ville visa att forskare är ett brett och verkligt yrke, istället för något som man bara ser på film och då oftast i form av en ”galen professor”. Det var även viktigt för mig att visa att jag inte vet allt och att det är helt okej att besvara en fråga med ”bra fråga, det vet jag inte”.
Jag ville ta bort pressen och stressen kring hur barn/unga ska lära sig, och istället inspirera dem att själva tänka kring ämnet och formulera egna frågor som intresserar dem, säger Ida Pesämaa, som är verksam vid Göteborgs universitet.

250 klasser lånade forskare

Under ForskarFredag-veckan lånades 60 forskare (se alla i ForskarFredags Hall of Fame) ut till totalt 250 klasser, från Kiruna i norr till Nairobi i söder. I utvärderingarna efter besöken vittnar många elever om att mötena gett dem en vidare bild av vad forskare är och gör:

• “Det har verkligen skapat en bredare uppfattning för mig om hur stort och brett arbetet som forskare verkligen är. Att man verkligen kan forska om precis allting, och att det alltid finns mer att forska om!” Elev 16 år
• “Jag kommer att ta med mig att det känns väldigt kul att vara forskare.” Elev 12 år
• “Ansikte mot ansikte blir forskarna mer än någon som bara vet allt, utan dom är människor som också jobbat hårt för att komma dit de är nu. Det är motiverande att veta att alla startar på ett ställe, och forskning är något som de flesta kan lära sig av eller bli forskare själva.” Elev 18 år
• “Jag tar med mig vetskapen om forskaryrket, hade inte riktigt vetat innan att forskare var ett yrke.” Elev 17 år 

Låna en forskare är tillbaka redan i april nästa år. Och förstås även under ForskarFredag, som firas den 22-27 september 2025.

Vi välkomnar både fler arrangörer och besökare till Sveriges mest spridda vetenskapsfestival, så att fler får möjligheten att upptäcka att forskare är vanliga människor – men med ovanligt spännande jobb!