Dialog om forskning och demokrati i Almedalen

Framtidens forskningsfinansiering, tilliten till vetenskapliga institutioner, framtidens akademiska ledare och kommunikationens roll i den hållbara omställningen. Det var några av frågorna som diskuterades på VA:s Arena för forskning och demokrati i Almedalen den 28 juni. Nu kan du ta del av alla seminarier från heldagen, som avslutades med mingel och quiz i Visbysolen.

Strax efter klockan åtta på morgonen klev Vetenskap & Allmänhets tf generalsekreterare Gustav Bohlin och projektledare David Borgström upp på Jodas scen och hälsade Almedalsdeltagarna välkomna till VAs Arena för forskning och demokrati. Därefter avlöste samtalen varandra under hela dagen. Seminarierna anordnades av VAs medlemsorganisationer och samarbetspartners och tog upp forskning, öppen vetenskap, forskningskommunikation och demokrati. Deltagarna fick också ta del av VA:s a projekt inom forskningskommunikation, medborgarforskning och samverkan med det omgivande samhället.

Tillit och tillgång

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland startade dagen med finsk rågbrödsfrukost och ett seminarium om tillit till myndigheter och samhällsinstitutioner i Sverige och Finland. Samtalet handlade om hur det egentligen står till med tilliten mellan finländare och svenskar, liksom hur allmänhetens förtroende för vården, försvaret, forskningen och utbildningen har påverkats under Covid-pandemin och kriget i Ukraina. Med i samtalet var Gunvor Kronman, VD Hanaholmen, Gustav Bohlin, tf generalsekreterare VA, Beate Schirrmacher, docent vid Linnéuniversitetet, och Stefan Wallin, tidigare försvarsminister och kulturminister, Kulturfonden för Sverige och Finland. Samtalet modererades av Janne Wikström, Projektchef Hanaholmen.

HANAHOLMEN – HUR SER TILLITEN TILL VETENSKAP OCH SAMHÄLLSINSTITUTIONER UT I SVERIGE OCH FINLAND?

Wikimedia Sverige höll ett samtal om upphovsrättsdirektivet och de hinder och utmaningar lagstiftningen innebär för forskare, liksom möjliga vägar framåt mot en bättre digital infrastruktur för forskningen. Tillgång till kunskap är nyckeln och en grundläggande rättighet för att kunna forska, menade Eric Luth på Wikimedia Sverige, som också varit med och tagit fram broschyren Researchers’ perspectives on working with copyright.

Diskussionen kretsade kring hur digitala tekniker som datautvinning och artificiell intelligens håller på att revolutionera forskningen, samtidigt som lagen ofta står i vägen för forskare som vill få tillgång till arkiv och material.

– Infrastrukturen för forskning, speciellt inom humaniora och samhällskunskap behöver utvecklas och behovet är stort och dyrt. Vi kommer att påpeka detta inför kommande forskningsproposition, sade Karin Grönvall, riksbibliotekarie Kungliga biblioteket.

I samtalet medverkade även Lili André, riksdagsledamot, KD, Fredrik Mohammadi Norén, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet och Elin Söderberg, riksdagsledamot, MP. Samtalet leddes av Lisa Gemmel, utredare, Svensk biblioteksförening.

WIKIMEDIA – FORSKARNA FRUSTAR MEN INGEN HÖR – UPPHOVSRÄTTSDIREKTIVETS FÖRLORADE MÖJLIGHETER

Hur ska vi lyckas med den gröna omställningen?

Naturvetarnas seminarium tog avstamp i rapporten Kunskap för framtiden: STEM i ljuset av den gröna och digitala omställningen, som visar att STEM-relaterade arbetstillfällen ökade med 196 procent mellan 2014–2022. Trenden sammanfaller med ett sjunkande intresse för naturvetenskap och matematik bland svenska skolelever. Efter en presentation av Nima Farrahi, utredare på Naturvetarna, kretsade samtalet kring hur Sverige kan ta ledartröjan i den gröna omställningen och ta vara på den ökade efterfrågan på STEM-kompetens på arbetsmarknaden.

– Redan idag ser vi konsekvenser av kompetensbristen. Företag får tacka nej till uppdrag och kontrakt. På sikt blir det innovationshämmande – vi kan inte hitta lösningarna på morgondagens utmaningar, menade Ana Andric, näringspolitisk expert TechSverige.

De medverkande försökte tillsammans mejsla fram en väg framåt för att vända trenden och säkra Sveriges position som ett konkurrenskraftigt föregångsland inom STEM-yrken. Elin Norström, gymnasiestudent och skribent på den vetenskaplig ungdomstidning Partikular, menade att vi måste satsa på att få till ett genuint intresse för naturvetenskap i tidig ålder. Högskolor måste bli bättre på att marknadsföra naturvetenskaps- och teknikområden på ett sätt som sänker trösklarna och gör området intressant och tillgängligt för fler.

– Vi måste bli bättre på att lyfta goda exempel och förebilder inom naturvetenskap och teknik, och förklara allt meningsfullt och viktigt vi faktiskt gör. Ingenjörer och naturvetare är med och skapar framtiden – vem vill inte vara med på det?, sade Mats Lundqvist, vicerektor för innovation och nyttiggörande på Chalmers.

I samtalet medverkade även Martina Söderström, divisionschef Environment & Planning, Sweco och samtalet leddes av Naturvetarnas Petra Malm Danielson.

NATURVETARNA – HUR KAN VI TA LEDARTRÖJAN INOM DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN?

Kommunikationsbyrån Azotes fullsatta lunchseminarium kopplade an till temat omställning, närmare bestämt frågan om hur kommunikation, information och marknadsföring kan bidra till den hållbara omställningen. Samtalet kretsade kring den effekt – eller avsaknad av effekt – som information och kunskapsspridning har på våra beteenden och konsumtionsmönster. 

Har vi möjligen en övertro på kommunikationens effekt? Behöver vi helt andra beteendepåverkande insatser för att få fart på klimatomställningen? Och ska vi ens prata om “hållbarhet” eller behöver vi vara mer specifika för att kommunikationen ska ha önskad effekt? 

– Kommunikationens roll är i botten att påverka beteenden, och det tar tid. Så nyckeln för att lyckas är uthållighet och långsiktighet, menade Johan Eriksson, kommunikationschef, PwC.

Jenina Dahlberg, kommunikationsansvarig på Fossilfritt Sverige menade att vi måste få till en bättre balans mellan hot och lösningar i kommunikationen kring klimatet. Hon refererade även till undersökningen Kunskapsglappet genomförd av Novus om allmänhetens kunskap och kännedom kring olika delar av klimatomställningen.

– Klimatomställningen har kommit längre, kostar mindre och har större potential än vad folk tror. Vi behöver mer Hans Rosling helt enkelt, konstaterade Jenina Dahlberg.

De medverkande lyfte även behovet av modiga kommunikatörer som tillåts arbeta nära ledningen, som ges delaktighet i strategiska beslut, och som är med och leder och driver på den hållbara omställningen. Samtidigt betonades att vi inte får förlita oss alltför mycket på kommunikatörer och kommunikation. Strategiska styrmedel är nödvändigt för att få till en förflyttning och förhindra greenwashing.

– Allt blir greenwashing om man inte har gjort omställnings- och hållbarhetsarbetet innan man kommunicerar om det, menade Linda Nilsson, VD, Sveriges kommunikationsbyråer.

Sara Arvidson, kommunikationschef, Mälardalens universitet betonade även behovet av samverkan mellan forskning, medier och det omgivande samhället. Azotes strateg Siri Maassen ledde samtalet.

AZOTE – HUR KAN INFORMATION, KOMMUNIKATION & MARKNADSFÖRING BIDRA TILL HÅLLBARA BETEENDEN?

Framtidens forskning i fokus

Under eftermiddagen stod forskningens framtid i fokus. Dagens på förhand mest uppmärksammade seminarium hölls av Forskningsfinansieringsutredningen, där regeringens särskilda utredare Ingrid Peterson presenterade utredningens kommande förslag för framtidens finansiering av forskning och innovation. 

– En ny myndighetsstruktur med tre finansiärer är utredningens förslag, och 2028 kan ett nytt system vara på plats, sade Ingrid Peterson.

Ingrid Peterson delade även med sig av tankar och reflektioner inför slutfasen i utredningsarbetet och intervjuades av VAs tillträdande generalsekreterare Ulrika Björkstén.

FORSKNINGSFINANSIERINGSUTREDNINGEN – FRAMTIDENS ORGANISATION FÖR FINANSIERING AV FORSKNING OCH INNOVATION

Näst på tur var KK-stiftelsen som diskuterade hur Sverige ska få ut mesta möjliga från satsade resurser på forskning och innovation. Samtalet kretsade kring hur lärosäten, politiker, finansiärer, företag och lärosäten kan göra om, mer och bättre.

Olof Ejermo, innovationsforskare, Lunds universitet presenterade ett underlag om vilka effekter forskning vid Sveriges lärosäten har på innovation, tillväxt och vetenskaplig kunskapsproduktion.

– Ökade resurser till utbildning kommer att förbättra både undervisning och forskning eftersom forskningsmedel idag används till undervisning, konstaterade Olof Ejermo.

De medverkande höll också fram behovet av ökade medel till utvecklad samverkan. Sofie Vennersten, Director Public Policy Reg Affairs, AB Volvo, menade att utvecklingen i samhället går så fort att trögheten hos forskningsfinansiärer och lärosäten ofta blir en flaskhals för näringslivet när det gäller samverkan.

Johan Schnürer, rektor, Örebro universitet, försvarade grundforskningen och det långsiktiga arbetet. Han menade att dialog och samverkan kräver respekt för varandras arbetssätt, och att lösningen kan vara fler och nya typer av industridoktorand- och postdoktortjänster inom industrin. I samtalet, som leddes av KK-stiftelsens vd Eva Schelin, medverkade även Mats Wiking, riksdagsledamot, (S).

KK-STIFTELSEN – VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ UT MESTA MÖJLIGA AV SATSADE RESURSER PÅ FORSKNING OCH HÖGRE UTBILDNING?

Artificiell intelligens och framtidens akademiska ledare

Därefter var det dags för Ulrika Björkstén att kliva på scen igen, den här gången för att spana in i framtiden tillsammans med Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, och Jan “Gulan” Gulliksen, vicerektor för digitalisering och professor i människa-datorinteraktion vid Kungliga tekniska högskolan, KTH. Samtalet, som anordnades av Vetenskap & Allmänhet, kretsade kring hur artificiell intelligens kommer att påverka forskningen och dess relation till samhället, liksom vilka inverkningar AI-tekniken kan komma att få på inkludering, öppenhet, demokrati och jämställdhet inom forskarsamhället.

– En viktig fråga är vilka röster som får vara med och producera AI:ns utformning. Marginaliserade gruppers tillgång till produktionsprocessen är helt obefintlig idag. Jag är inte teknikfientlig men just nu håller vi på att låsa in all den ojämlikhet som finns i de globala samhällsinstitutionerna i AI:n. Utvecklingen går för fort och oreflekterat fram, vad vi behöver är fler forskare som tänker kritiskt kring de här frågorna, menade Fredrik Bondestam.

Diskussionen kretsade även kring vem som producerar AI-systemens träningsdata, vilka aktörer som finansierar utvecklingen, liksom hur AI-systemen introducerar ännu en ogenomtränglig och svåbegriplig “Black box”-aspekt i våra liv. Gustav Bohlin, utredare och tf generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, ledde samtalet, där Ulrika Björkstén även fick dela med sig av sina tankar inför tillträdandet som VAs nya generalsekreterare i augusti.

– Dialogen mellan forskning och allmänhet blir allt viktigare för ett demokratiskt samhälle. Det är många frågor, som till exempel klimat och teknikutveckling, som vetenskapen inte ensamt kan ta ställning till, utan som alla måste involveras i, reflekterade Ulrika Björkstén.

FRAMTIDSSPANINGAR MED VA – ARTIFICIELL INTELLIGENS, INKLUDERING OCH SAMSKAPANDE

Dagens sista seminarium anordnades av Sveriges Unga Akademi. Här ställdes frågan: Vilka egenskaper behöver framtidens akademiska ledare för att kunna navigera i en akademi som utmanas på en rad olika håll? Sverker Lundin, vd, och Ronnie Berntsson, ordförande, Sveriges unga akademi tog avstamp i Sveriges unga akademis vision för 2030: ”En fri akademi för en bättre värld”. Därefter diskuterades på vilket sätt den akademiska friheten är hotad, liksom vad som krävs av framtidens akademiska ledare för att säkra fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. 

En fråga som diskuterades var vilka skillnader och likheter som finns mellan politiska och akademiska ledare. Linnéa Carlsson, doktorandkommitténs ordförande, Sveriges förenade studentkårer, svarade att kollegialitet är något som utmärker akademins ledarskap. “Vi vill inte ha en mellanchef som dekan”, menade Linnea. 

Johan Rockberg, ledamot, Sveriges unga akademi lyfte fram vikten av att akademiska ledare är oberoende och trygga i sin expertis, medan Lina Nordquist, riksdagsledamot och gruppledare (L), menade att förtroendevalda ofta har svårare att erkänna misstag och tänka nytt, jämfört med akademiska ledare. Seminariet leddes av Helena Bornholm, Sveriges unga akademi.

SVERIGES UNGA AKADEMI – EN FRI AKADEMI – VILKET LEDARSKAP BEHÖVS?

Sveriges Unga Akademi smartast i Almedalen 2023

När dagens samtal och seminarier var över stod solen fortfarande högt över Visbys hamn. Baren öppnade och den fullsatta innergårdens drygt 130 deltagare deltog i VAs quiz Experter i rampljuset – vems kunskap är mest värd?. På scen samtalade först Gunilla Svantorp, ordförande RIFO och riksdagsledamot (S), Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi Uppsala universitet, och Kalle Sandhammar, fd chefredaktör, vd och ansvarig utgivare Upsala Nya Tidning, och tillträdande VD på UR, om experterna och expertisens roll i ett allt mer komplext informationslandskap.

Därefter bildade “experterna” lag och tävlade mot närmare 40 utmanarlag. Vann gjorde till slut laget SUA, representerade av Sverker Lundin och Ronnie Berntsson från Sveriges Unga Akademi, som därmed tog hem titeln “Smartast i Almedalen 2023”. Vem vinner nästa år?