Barn som lever på berg av plast på soptippar. Valar och havssköldpaddor som dör med plast i magen. Vi bombarderas med rapporter och bilder av plast; något som både oroar och inspirerar till aktiviteter och rörelser runt om i världen.
Plast är ett material som alla känner till. Det finns i produkter vi kommer i kontakt med varje dag. Men vet vi egentligen vad plast är? För att förstå problemen med plast och för att kunna hitta lösningar på dem, måste vi ju veta vad det är vi har att göra med.
Låt oss börja med att definiera ”plast”. Plast är ett ord som beskriver den formbara naturen i olika material. Plast består ofta av en blandning av olika polymera substanser och kemikalier.
Plaster är lätta, slitstarka och långlivade. Därför fungerar de så bra för förpackningar. Men just plasternas egenskaper bidrar också till problemen med plastavfall. 99 procent av plasten produceras med fossila bränslen som råvara. Tusentals polymerer och 13 000 olika kemikalier används.
Just nu finns det mer plast på planeten än den sammanlagda massan av alla levande djur!
Industriproduktionen av plast började på 1940-talet och har ökat exponentiellt till över 400 miljoner ton per år i dag, och med en väntad sexfaldig ökning de närmaste 30 åren. Just nu finns det mer plast på planeten än den sammanlagda massan av alla levande djur!
Plast är en del av vår moderna livsstil och används i allt från konsumtionsvaror till transportmedel och medicinsk utrustning. Även om kostnaden för själva plastmaterialet är låg, betalar samhället ett högt långsiktigt pris i form av miljöskador, inkomstbortfall i transport- och turistindustrin, kemisk exponering och hälsorisker, minskat fiske och samhällskostnader för avfallshantering, sjukvård och andra åtgärder.
Redan när råplast, plastpellets, produceras sker utsläpp i naturen. Avfallshanteringen är undermålig på många håll i världen och stora mängder plastavfall dumpas på soptippar eller i naturen, där det kan skada djurlivet och förorena jorden och vattnet.
För att minska skadorna krävs ett ökat miljömedvetande och åtgärder för att förbättra avfallshanteringen, öka återanvändningen och minska produktionen av onödig engångsplast.
Miljöproblemen kopplade till plastavfall är alltså många och kostnaderna höga. För att minska skadorna krävs ett ökat miljömedvetande och åtgärder för att förbättra avfallshanteringen, öka återanvändningen och minska produktionen av onödig engångsplast.
Vilka är lösningarna?
Problemen med plast är komplexa och för att hitta lösningar behöver vi förstå problemen. Genom vårt medborgarforskningsprojekt Plastexperimentet vill vi kartlägga plastskräpet i Sverige. Vi vill veta vilka plastprodukter som oftast hamnar i naturen och i vilka miljöer som nedskräpningen framför allt sker.
Genom kartläggningen får vi ny kunskap om individens beteende och om hur avfallshantering fungerar. Det är ett systemproblem eftersom problem med plastskräp finns på alla nivåer i samhället. Vill och kan du hjälpa oss? Höstens insamling är igång, du kan vara med fram till den 13 oktober.
Plastexperimentet vill bidra till att göra oss alla mer uppmärksamma på problemen med plast. Det kan bidra till att färre skräpar ner, men förhoppningsvis också till bättre metoder och infrastrukturer för att hantera avfallet. Var med och skydda miljön, samhällsvärden och ekonomin för framtiden!
/Bethanie Carney Almroth
professor, Göteborgs universitet
Bethanie Carney Almroth är miljöforskare och ekotoxikolog på Institutionen för Biologi och miljövetenskaper på Göteborgs universitet. Hon är också ansvarig forskare för Plastexerimentet. Projektet bygger på det danska massexperimentet plastforurening och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Vetenskap & Allmänhet, vetenskapsfestivalen ForskarFredag och Håll Sverige Rent.
Göteborgs universitet är medlemmar i VA sedan 2009. Läs mer om organisationen här.
