Att möta journalister, att göra sin forskning begriplig och att nå fram till beslutsfattare. Det var några av momenten i de kurser i forskningskommunikation som Vetenskap & Allmänhet anordnade under 2022.
VA-rapporten Jag vill, men hinner inte (2019) visar att de flesta svenska forskare inte har gått någon kurs eller utbildning i att kommunicera sin forskning med omvärlden. Med stöd från stiftelsen Natur och Kultur har VA under 2022 därför genomfört tre pilotkurser i forskningskommunikation bland VA:s medlemsorganisationer. Innehållet i kurserna baseras både på forskning inom forskningskommunikation och på forskarnas egna önskemål.
– Vi vet att förutsättningar och tidigare erfarenheter av att kommunicera sin forskning varierar stort mellan forskare. Därför var det viktigt för oss att anpassa innehållet i kurserna efter deltagarnas olika behov, säger Gustav Bohlin, projektledare för kurserna på VA.
Den första kursen hölls för ledamöter i Sveriges Unga Akademi, den andra genomfördes på Örebro universitet och den tredje var öppen för forskare vid alla VA:s medlemslärosäten och genomfördes digitalt.
Kursen gav mig många idéer och tekniker som gjort mig bättre på att kommunicera min forskning
Gemensamt för kurserna var att de erbjöd en bredd av ämnen. Upplägget liknade ett smörgåsbord där sammantaget 61 deltagarna fick bekanta sig med olika aspekter av forskningskommunikation, bland annat muntlig och skriftlig kommunikation, liksom kommunikation med specifika målgrupper, som journalister eller beslutsfattare.
– Jag är mycket nöjd med kursen. Den gav mig många idéer och tekniker som gjort mig bättre på att kommunicera min forskning. Kursen gav mig också inspiration att ta kontakt med Vetenskapsradion som gjorde ett reportage om vårt forskningsprojekt. Det uppmärksammades också av den lokala tidningen vilket verkligen har gett spridning till våra resultat, berättar Marie Matérne, forskningshandledare vid Universitetsjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro län.
Kurserna utvärderades både genom diskussioner med deltagarna och med en enkät som fylldes i efter varje kurs. Snittbetyget för alla tre kurserna var 4,35 på en femgradig skala. En stor majoritet (95 procent) angav att de känner sig bättre rustade att kommunicera efter kursen och lika många anser att de har lärt sig något nytt. Sju av tio (69 procent) menar att kursen har påverkat deras sätt att tänka kring kommunikation. Bland dem som svarade nej på frågan skriver flera att de var väldigt intresserade och positivt inställda till kommunikation redan före kursen och att den synen inte har förändrats.
– Det har varit väldigt givande att fördjupa oss i kursutveckling och så roligt att träffa alla deltagare. Vi har många idéer till hur vi vill ta lärdomarna vidare och erbjuda nya kommunikationskurser för forskare under 2023, säger Gustav Bohlin.
