Djurskyddet Sverige är en landsomfattande ideell organisation som funnits i över 125 år. Vårt mål är att alla djur erkänns som kännande varelser och att alla djur har ett egenvärde samt att alla människor har ett empatiskt synsätt och behandlar djuren utifrån detta. Med andra ord har vi en starkt känslomässig grund. Så vad gör vi som medlemmar i VA och vilken roll har forskningen för hur djurens välfärd ska förbättras?
Ett väldigt tydligt exempel är slaktmetoder för gris och fisk. Svensk djurskyddslag kräver att alla djur ska bedövas, alltså göras medvetslösa, innan slakten (ett dödande snitt) genomförs. Det är jättebra och en förutsättning för att undvika allvarligt djurplågeri. Men för gris och fisk finns idag inga bra bedövningsmetoder i den storskaliga slakten. Grisar bedövas med koldioxid vilket är starkt ångestframkallande. För fisk används olika metoder, oftast koldioxid här också. För fiskarna är metoden ännu sämre än för gris eftersom det tar ännu längre tid att få fiskarna medvetslösa. Hur vet vi att djuren lider av koldioxidbedövning? Jo, tack vare forskning.
Vi vill att politiker och myndigheter fattar beslut om att sluta använda koldioxidbedövning för både gris och fisk. Men vad ska användas i stället? Ja, det kan vi tyvärr inte svara på än. Och svaret på den frågan ligger hos forskarna. Det pågår idag flera försök, både på svenska och utländska universitet och forskningsinstitut, med andra bedövningsmetoder – flera mycket lovande.
Vi ligger i startgroparna för att starta en forskningsstiftelse som ska kunna dela ut medel till forskning som leder till ökad djurvälfärd
Vi menar att staten borde avsätta mer pengar för denna typ av forskning. Men för att själva också kunna bidra ligger vi i startgroparna för att starta en forskningsstiftelse som ska kunna dela ut medel till forskning som leder till ökad djurvälfärd. Det är en ny inriktning för oss som organisation, men under många år har vi känt att det är forskningen som är svaret på flera djurskyddsutmaningar och då vill vi kunna hjälpa till att finansiera forskningen. Självklart med en genomtänkt idé om hur det ska kunna göras utan att vi eller forskarna ska kunna anklagas för att forskningen styrts genom våra pengar.
Även när det gäller en så känslobaserad fråga som empati, spelar forskningen en stor roll
Även när det gäller en så känslobaserad fråga som empati, som är en del av vår målsättning, spelar forskningen en stor roll. För hur arbetar vi för att öka människors empati i förhållande till djur? Jo, även här har vi tagit hjälp av forskningen. På vetenskaplig grund tog vi för drygt 10 år sedan fram ett skolmaterial som syftar till att utveckla barns empati. Materialet, som heter REDE (Respekt Empati Djur Etik), är anpassat till läroplanen och genom övningar som känslopussel, diskussioner om vad som händer när en myrstack sätts i brand eller att praktiskt tillverka en fågelfröautomat tränas barnen i att tänka och handla empatiskt gentemot djuren. Vet vi om det har effekt? Ja, det vet vi. Även det tack vare forskare som undersökt skillnader hos barns empatiförmåga av att arbeta med REDE-materialet. Man kunde påvisa en skillnad, särskilt stor hos pojkar. Och empatin sträckte sig inte bara till djuren utan även till människor.
Kort sagt, en förbättrad situation för alla Sveriges djur kräver inte bara en stark djurskyddsrörelse med många engagerade medlemmar utan också mycket forskning om djur, djurskydd och vår relation till djuren.
/Åsa Hagelstedt
generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Åsa Hagelstedt är generalsekreterare för Djurskyddet Sverige som är ett politiskt obundet förbund bestående av ca 50 föreningar utspridda över hela landet. Organisationen har arbetat ideellt i över hundra år för att hjälpa djuren och stärka djurskyddet. Deras vision är ett samhälle där människor visar respekt och medkänsla för alla djur, oavsett om de lever vilt, hålls för människans sällskap eller föds upp för att bli eller producera mat.
Djurskyddet Sverige har varit medlemmar i VA sedan 2022. Läs mer om organisationen här.
