Många hinder i svenska hem

Referat från Bostadsförsökets webbinarium

Fysiska hinder är vanliga i svenska hem. Det visar studien Bostadsförsöket som gjorts med hjälp av seniorer och elever. Den 18 oktober 2022 hölls ett webbinarium om resultaten. Se det och läs referatet nedan.

Under hösten 2021 arbetade svenska skolelever, seniorer och privatpersoner tillsammans med forskare från Institutionen för hälsovetenskaper och Centre of Ageing and Supportive Environments (CASE) vid Lunds universitet och Vetenskap & Allmänhet för att kartlägga miljöhinder i bostäder i projektet Bostadsförsöket.

– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket

I Bostadsförsöket deltog äldre genom att ladda ner en app där de svarade på frågor om olika miljöhinder i deras bostäder. Svaren och olika mått i bostaden skickades sedan in till forskarna. Projektet är ett exempel på medborgarforskning,

– Medborgarforskning är helt enkelt när forskare och medborgare arbetar och bedriver forskning tillsammans. Det kan vara bra för forskare som behöver samla in stora datamängder med stor geografisk spridning. För enskilda forskare kan det vara svårt att komma in i privata bostäder för att mäta miljöhinder. Att involvera dem som bor i bostäderna är ett fantastiskt sätt att samla in den typen av data, sade Martin Bergman, utredare och projektledare på Vetenskap & Allmänhet.

Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad.

Vad var då de övergripande resultaten för de 1 180 bostäder som undersöktes? I genomsnitt fanns det 14 miljöhinder i varje bostad.

– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.

Deltagarna kunde ställa frågor till de medverkande i webbinariet. En central fråga var huruvida deltagandet i Bostadsförsöket kunde förenklas rent tekniskt. 

Hur kan vi forskare hitta sätt för att göra det enklare att delta, så att fler människor kan vara med i processen?

– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sade Joakim Frögren, doktorand vid Lunds universitet, som studerat hur äldre tyckte det var att delta i Bostadsförsöket

En annan fråga handlade om hur resultaten kan användas för att öka tillgängligheten i bostäder.

Det är bara fantasin som sätter gränserna för hur man kan använda resultaten: i en kommun, i en region, eller till och med staten.

– Vi skulle kunna använda resultaten i lokala föreningar och göra egna insatser, till exempel i form av studiecirklar, sade Stig Ålund, ordförande i CASE:s brukarråd, förtroendevald inom PRO och hedersdoktor vid Lunds universitet.

– Det är bara fantasin som sätter gränser för hur man kan använda resultaten: i en kommun, i en region, eller till och med staten. Kommunerna kan få reda på vilka behov av anpassning som finns, och planera för att klara av det, sade Stig Ålund. 

---

Här kan du läsa och ladda ner rapporten.