Panelsamtal, science busking, minifestival, fiskdamm, mingel, stand-up och livemusik. Mycket hanns med när Vetenskap & Allmänhet firade 20 år. Se inspelningen från VA-dagen den 12 oktober 2022 och läs ett referat nedan.
VA då, VA nu, VArt hän var ledorden för 2022 års jubileums-VA-dag. Vetenskap & Allmänhet bjöd in medlemmar, samarbetspartners och vänner för att fira föreningens 20 första år, och blicka framåt mot fler år av dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet.
– Med allt som händer i världen är det tydligt att den här föreningen behövs mer än någonsin tidigare, sade Vetenskap & Allmänhets ordförande Ann Fust i sin välkomsthälsning.
Föreningens grundare Majléne Westerlund Panke bjöds därefter upp på scen för att berätta om hur och varför Vetenskap & Allmänhet bildades. Idén växte fram under slutet av 1990-talet som en reaktion på en upplevd klyfta mellan forskningen och det omgivande samhället.
– Jag ingick i en parlamentarisk kommitté kring genteknik och upplevde att det fanns ett tomrum mellan forskningen och samhället. Det var då jag fick idén att starta en plattform som kunde bli ett nav mellan vetenskapen och allmänheten.
Varför så dålig hum om humaniora?
Efter den historiska tillbakablicken uppmärksammades den färska VA-studien Varför så dålig hum om humaniora. VA har mätt allmänhetens förtroende för olika forskningsområden sedan 2002. Ett bestående mönster är att humaniora åtnjuter allra lägst förtroende, något som till stor del kan förklaras av att många saknar uppfattning om området.
– Många vet helt enkelt inte vad de ska bygga sitt förtroende på när det gäller humanistisk forskning, vilket fick oss att misstänka att det handlar om ett kommunikationsproblem, snarare än ett förtroendeproblem, sade Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet och en av författarna bakom rapporten.
Studien syftar till att öka förståelsen för vilka som saknar uppfattning om humaniora, vad som påverkar förtroende för forskning och forskare, och hur kommunikation om humanistisk forskning kan bli mer förtroendeingivande. Något överraskande visade studien att en tydligt beskriven samhällsnytta, som ju ofta anses viktigt för att människor ska kunna känna förtroende för forskning, spelar mindre roll, och till och med kan ha motsatt effekt.
Det verkar finnas en skillnad mellan vad vi uppfattar att vi baserar vårt förtroende på och vad vi faktiskt baserar förtroendet på. Personligt intresse för forskningen och generellt förtroende för forskning spelar större roll än hur samhällsnyttan beskrivs, menade Gustav Bohlin.
I ett efterföljande panelsamtal medverkade Leif Runefelt, verksamhetsledare Humtank och professor Södertörns högskola, Victor Malm, kulturchef Expressen, Jenny Björkman, samverkansdirektör Riksbankens Jubileumsfond, och Elisabeth Wåghäll Nivre, vicerektor och professor Stockholms universitet.
Panelen var överens om att humaniora står starkt och att det inte finns någon anledning för humanister att vara defensiva kring sitt forskningsområde, men flera lyfte behovet av nya begrepp och mätverktyg för att synliggöra och kommunicera värdet av humanistisk forskning.
– Vi kan inte använda naturvetenskapens begrepp för att bedöma humaniora. Humanister behöver omformulera begrepp som effekt och nytta. Om vi i stället talar om genomslag så är det helt uppenbart att humanistisk forskning har ett enormt genomslag i samhället, sade Leif Runefelt.
I samtalet identifierades också behovet av vetenskapsjournalistik och forskningskommunikation som är anpassad för just humanistisk forskning.
– Humaniora handlar ofta om att söka och skapa mening. För att skriva och kommunicera om humaniora krävs en ny typ av vetenskapsjournalistik, som i princip saknas på dagens vetenskapsredaktioner, menade Victor Malm.
Ett starkare kunskapssamhälle – vad är viktigast?
I dagens andra samtal medverkade Noura Berrouba, ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Lisa Lindgren, vd Visualiseringscenter C, och Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet. Tillsammans kommenterade de publikens tankar och förslag på hur vi tillsammans kan stärka Sverige som kunskapssamhälle.
– Skolan och läraryrket kommer vara helt centrala. Vi behöver ta tag i kunskapsfrågorna och väcka nyfikenheten kring forskning och vetenskap så tidigt vi kan, men lika viktigt är att förbereda barn och ungdomar och ge dem verktyg för att hantera desinformation och falska nyheter, sade Anders Hagfeldt.
Systerorganisationen på besök
VA-dagen gästades också av VAs tyska systerorganisation Wissenschaft im Dialog, som arbetar för att stärka och utveckla format för forskningskommunikation, medborgarforskning och samverkan i Tyskland.
– Utmaningen ligger inte i att folk i allmänhet saknar tillit till vetenskap, tvärtom visar våra studier att förtroendet är högt. Utmaningen ligger snarare i att utveckla format för forskningskommunikation som är anpassade till det nya medie- och informationslandskapet. Samhället har förändrats och det viktigaste nu är att försöka nå dem som inte har någon relation till forskning och vetenskap, menade Rebecca Winkels, strategichef.
Science Busking – att göra vetenskap oemotståndligt
En av eftermiddagens höjdpunkter var David Price, Science Made Simple, som med hjälp av “Science busking” underhöll och engagerade VA-dagens runt 1XX deltagare i lekar, trolleritrick och fysik-gymnastik. Idén bakom Science busking är att använda gatukonstnärens tekniker och metoder för att göra vetenskap och forskning kännbar och begriplig för icke-forskare.
– Det handlar om att använda fysikalitet, humor och spektakel för att göra vetenskap verklig för människor som kanske aldrig skulle drömma om att besöka ett Science center – att hjälpa allmänheten att verkligen känna vetenskapen, sade David Price.
Programdelen avslutades med framgångsönskningar för Vetenskap & Allmänhet, där generalsekreterare Cissi Askwall fick sällskap på scen av grundaren Majléne Westerlund Panke, VAs första generalsekreterare Camilla Modéer, VAs före detta ordförande Agneta Bladh, och föreningens nuvarande ordförande Ann Fust.
Jag önskar att Vetenskap & Allmänhet fortsätter att växa och blir den legitima kommunikatören mellan forskarsamhället och civilsamhället, sade Majléne Westerlund Panke.
Minifestival, mingel och livemusik
Firandet fortsatte med jubileumsmingel och minifestival, där VA-medlemmar visade upp projekt och organiserade aktiviteter. Bland annat gick det att testa ett geospa, delta i quiz, åka ut i rymden och lära sig om medborgarforskning, patientmedverkan och klimatforskning.
På scen körde Rasmus Åkerblom vetenskaps-stand-up och vaggade in deltagarna i en rymdinspirerad mindfulness-meditation, och Christina Dahlgren, Director Artium Linnéuniversitetet, visade upp ett musikframträdande inspirerat av en avhandling. Kvällen rundades av till musikduon Sam & Williams stämningsfulla livemusik.
Här kan du läsa mer om utställningarna på VA-dagen. Ta också del av vår digitala Goodie-bag med pågående projekt, verktyg och resurser som du kan använda, och kommande evenemang som du inte vill missa!
