Debattartikel publicerad i Curie 20220905
“Det räcker inte att öppna dörren till forskning och säga välkommen.” För att verkligen åstadkomma öppen vetenskap behövs en nationell strategi. Det skriver Vetenskap & Allmänhet i ett debattinlägg i tidningen Curie. Läs debattinlägget nedan:
De komplexa samhällsutmaningar vi står inför kräver samarbete över disciplingränser, liksom förankring och medverkan från många delar av samhället. Öppen vetenskap kan underlätta och möjliggöra det, och kan liknas vid ett pussel där alla bitar behöver vara på plats för att vi ska få hela bilden.
Många förknippar öppen vetenskap med öppen tillgång till forskningsresultat och öppna data. Värdet av dessa blev extra tydligt under pandemin då forskare världen över gick samman så att förebyggande åtgärder, behandlingar och vaccin snabbt kunde utvecklas och spridas. Men öppen vetenskap består av en rad principer eller pusselbitar. Vikten av att involvera grupper utanför akademin lyfts bland annat i Unescos rekommendation för öppen vetenskap som antogs 2021, och som medlemsländerna åtagit sig att förverkliga. Samverkan med det omgivande samhället var också en central del i den senaste forskningspropositionen som antogs av riksdagen 2020.
Samskapande och dialog mellan forskare och det omgivande samhället är avgörande pusselbitar för att ta tillvara potentialen i öppen vetenskap. Att involvera, intressera och engagera andra än forskare innebär att fler perspektiv, behov och idéer synliggörs, så att forskningsresultaten blir mer användbara och hållbara. Dessutom ökar det förståelsen för vad vetenskap är och möjliggör tillit till forskning och forskare.
Att ny kunskap görs tillgänglig inte bara inomvetenskapligt utan också utanför akademin är en förutsättning för att den ska bli användbar för beslutsfattare och praktiker. Utan tillgång till ny kunskap blir vi också mer sårbara för desinformation. För att stärka utbytet mellan forskning och andra delar av samhället behövs ökade och öronmärkta resurser för kommunikation och samverkan med det omgivande samhället.
Det räcker inte att öppna dörren till forskning och säga välkommen. Det krävs ett långsiktigt arbete av alla aktörer. Forskare behöver också utbildning, tid, stöd och incitament att kommunicera och samskapa utanför akademin.
I dag är arbetet med öppen vetenskap delat mellan olika svenska aktörer som fokuserar på sin bit av pusslet. Vi ser att Sverige behöver en långsiktig strategi. Därför är det glädjande att Kungliga biblioteket i år fått regeringens uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hur arbetet med öppen vetenskap ska se ut och hur samordningen ska gå till. Vi hoppas att öppen vetenskap prioriteras under kommande mandatperiod, lyfts fram under Sveriges ordförandeskap i EU 2023 och gör avtryck i nästa forskningsproposition 2024.
Här är vår önskelista till Sveriges minister för högre utbildning och forskning:
- En nationell strategi för öppen vetenskap där alla pusselbitar finns med.
- Ett gemensamt forum där representanter för de olika pusselbitarna kan skapa, diskutera och reflektera tillsammans.
- Ett meriteringssystem som ger forskare incitament för dialog och samskapande med andra delar av samhället.
- Att kommunikation och samverkan blir en självklar komponent i bedömningarna av ansökningar om offentliga forskningsmedel.
Ann Fust, ordförande Vetenskap & Allmänhet, VA
Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, VA
