I höstas antog Unescos generalförsamling en rekommendation om öppen vetenskap. Alla medlemsländer ställde sig bakom rekommendationen som för första gången ger en officiell definition av öppen vetenskap, och pekar på de förändringar som behövs.
Rekommendationen efterfrågar dialog mellan offentlig och privat sektor, och att nya innovativa metoder för öppen vetenskap utvecklas. Den betonar vikten av medborgarforskning och crowdsourcing, och samarbete mellan olika typer av aktörer – nationellt och internationellt.
I våras bjöd Svenska Unescorådet och Vetenskap & Allmänhet in Wikimedia Sverige till ett rundabordssamtal om rekommendationen. Där deltog flera av de organisationer som ansvarar för den svenska implementeringen.
Ett viktigt verktyg för att förändra policy och lag men att det behövs en nationell politik
Deltagarna uttryckte att rekommendationen blir ett viktigt verktyg för att förändra policy och lag men att det behövs en nationell politik, att de förändringar som krävs kommer bli dyra och att det behövs mer resurser. Många var också överens om att pandemin liksom invasionen av Ukraina har fått världsledare att snabba på arbetet med dessa frågor.
Wikimedia Sverige lyfte särskilt fram delarna om samskapande, kreativitet och medborgarforskning. Här ser vi en stor potentiell roll för den internationella Wikimediarörelsen, som driver några av de största plattformarna för kunskapsspridning. Plattformar som är medskapande och involverar aktörer från många delar av samhället. Rekommendationen vill dessutom främja internationellt samarbete.
Rekommendationen knyter också an till Unescos rekommendation om öppna lärresurser. De kompletterar varandra och berör i hög grad samma individer och organisationer. I vårt arbete för öppenhet är det värdefullt att ha flera byggstenar att stå på, vilket rekommendationerna tillsammans är.
Rekommendationen berör också upphovsrätten i ett viktigt stycke:
”Öppen vetenskap […] bygger på befintliga system för immaterialrätt och främjar ett öppet tillvägagångssätt som uppmuntrar användningen av fria licenser, tillför material till det allmänna, och använder, när så är lämpligt, den flexibilitet som finns i systemen för immaterialrätt, för att stärka tillgången till kunskap till vetenskapens och samhällets gagn, och för att främja möjligheter till innovation och deltagande i samskapandet av kunskap”
Denna flexibilitet är helt central för Wikimediarörelsen och andra aktörer som verkar för att stärka tillgången till kunskap. Flexibiliteten – i huvudsak upphovsrättens undantag och begränsningar – möjliggör det samskapande och medborgarforskning som rekommendationen efterlyser.
Flexibilitet är helt central för Wikimediarörelsen och andra aktörer som verkar för att stärka tillgången till kunskap
Problemet är dock att Unesco har litet inflytande på den internationella upphovsrätten, trots dess viktiga roll när det gäller vetenskap, kultur och utbildning. Istället är det WIPO och WTO som leder internationella samtal om upphovsrätt. Tyvärr verkar Unesco och WIPO knappt samverka. Det är synd med tanke på det starka stödet för rekommendationen från Unescos generalförsamling, och den betydelse det skulle kunna ha för kunskapsspridningen om rekommendationen blev en del av internationell upphovsrättslagstiftning.
Unescos rekommendation är en viktig vitamininjektion i arbetet för öppen vetenskap, men kräver samverkan med andra aktörer för att nå framgång.
/Eric Luth och Josefine Hellroth Larsson
projektledare på Wikimedia Sverige
Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att alla människor ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi är en del av rörelsen som står bakom Wikipedia, Wikidata, Wikimedia Commons och ett antal andra plattformar med fritt material. Vi samarbetar bland annat med kulturarvs- och utbildningsinstitutioner nationellt och globalt.
Wikimedia Sverige har varit medlemmar i VA sedan 2015. Läs mer om organisationen här.
