GÄSTKRÖNIKA: Omöjligt idag – möjligt imorgon

Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? När jag tänker på teknikutveckling som sker så är det svindlande. I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök.

Vi har stöttat forskning som till exempel organ-på-chip i forskning om hjärnans sjukdomar, ”spindeltråd” i cancerforskning och avancerade matematiska modeller i forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. För 50 år sedan skulle detta ha låtit som rena rama science fiction. Så hur kommer vi att se på dagens forskningsmetoder om ytterligare 50 år, 2072?

Forskare var övertygade om att allergitester på djur aldrig skulle gå att ersätta. Framtiden visade att det gick.

Då på 1970-talet var vi bland de första i världen med att ge anslag för att ersätta djurförsök. 1970-talet var ett decennium då djurförsöken ökade rejält i västvärlden, både i allergi- och giftighetstester och inom medicinsk forskning. Riksdagen debatterade frågan om djurförsök, de etiska aspekterna och behov av alternativ. Det var en tid när mycket teknikutveckling skedde, under den här tiden lanserades serietillverkade hemdatorer! Samtidigt var forskare länge övertygade om att allergitester på djur aldrig skulle gå att ersätta. Framtiden visade att det gick.

Idag har svenska forskare, med stöd av bland annat Forska Utan Djurförsök, utvecklat djurförsöksfria allergitester, som istället utgår från cellbaserade genanalyser, för att avgöra om en kemikalie är allergiframkallande. Testerna har visat sig vara mer träffsäkra för människor än de djurtester som länge varit standard. Det har också visat sig att matematiska metoder ersatt vissa djurförsök på hundar vid certifiering av insulinpumpar för typ 1 diabetes.

Alla försök, på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte, ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt.

Forskningen som kan ersätta djurförsök, bidrar även till att nå målsättningen i EU:s Direktiv (2010) om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Där framgår nämligen att alla försök, på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte, ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt. Men många forskare uttrycker att det nog aldrig helt går att ersätta alla djurförsök, det kommer alltid att behövas djurmodeller. Jag blir alltid förvånad över detta. Vilka vetenskapliga kliv riskerar vi att missa om utgångspunkten är att något inte går? Är det inte just forskningen som brukar ta oss framåt med en nyfikenhet, envishet, ett driv att vilja förändra?

Vilka vetenskapliga kliv riskerar vi att missa om utgångspunkten är att något inte går?

Vi siktar framåt och är därför glada att vi i år slår rekord i anslagsbeloppet vi kan dela ut! Femton forskare får stöd, fokus är att hitta och utveckla metoder som gör att djurförsök kan ersättas inom forskning om hjärt- och lungsjukdomar, HIV-infektioner, hjärntumörer och Alzheimers, tarmsjukdomar och kemikaliesäkerhet. Forskarna arbetar vid Karolinska institutet och universiteten i Uppsala, Lund, Linköping, Göteborg samt högskolan i Skövde.

Vem vet hur forskningskommunikation kommer att ske om 50 år, eller om djurförsök fortfarande används då.

Det är så spännande att följa dessa forskares arbete och resan in i framtidens forskning utan djurförsök! På den resan måste vi även ha med oss verktyg för forskningskommunikation. Vikten av att forskare och lärosäten kliver fram och kommunicerar, framkommer i rapporten Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök – Upplevelser, utmaningar och uppmaningar. Jag passar också på att gratulera Vetenskap & Allmänhet till 20 år som brygga mellan forskare och allmänhet, ett mycket viktigt arbete och vi är stolta medlemmar.

Vem vet hur forskningskommunikation kommer att ske om 50 år, eller om djurförsök fortfarande används då. Det som är omöjligt idag kan visa sig bli möjligt imorgon.

/Monica Björklund

generalsekreterare på Stiftelsen Forska Utan Djurförsök

PS: Kom och prata med oss den 4 juli under Almedalsveckan, hos Vetenskap & Allmänhet!