Aldrig förr har så många svenskar haft så starkt förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det visar årets VA-barometer som lanserades på Nobelprismuseet i Stockholm den 14 december. Detta är den tjugonde barometern som publicerats sedan starten 2002.
– Svenskarnas förtroende för forskare vid universitet och högskolor har länge legat högt och har stärkts ytterligare de senaste två åren. I år är andelen som svarar att de har mycket stort förtroende större än någonsin tidigare, sa Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för VA-barometern.
Årets undersökning visar också att personer med någon i sin närhet som arbetar med forskning är mer intresserade av forskning, oftare tar del av forskningsnyheter och i större utsträckning kan tänka sig att jobba som forskare, än personer som inte har någon forskare i sin närhet. Det är ett mönster som syns både bland personer som har, och som saknar, högskoleutbildning.
– En möjlig förklaring är att man får en mer nyanserad bild av vad forskning är och hur forskning går till, sa Martin Bergman.
Medicin intresserar mest
Betydligt fler män (64 %) än kvinnor (33 %) svarar att de är ganska eller mycket intresserade av forskning inom teknik, medan fler kvinnor än män svarar att de är intresserade av forskning inom medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap. Medicin är det forskningsområde som flest är intresserade av.
Sex av tio svarande (63 %) tar del av forskningsnyheter varje vecka, en tydlig uppgång från när frågan senast ställdes 2019 (då motsvarande andel var 53 %). Förändringen syns främst bland personer utan högskoleutbildning.
– Här tror vi oss se en pandemi-effekt där många av oss har följt nyheter om forskning mer intensivt de senaste åren, sa Martin Bergman.
Poddar har blivit en allt vanligare kanal för att ta del av nyheter som rör forskning; 36 procent svarar att de tar del av forsknings- och vetenskapsnyheter via poddar. 2019 var andelen 28 procent och 2015 15 procent.
Både yngre och äldre kan tänka sig att forska
Knappt var fjärde person (23 %) i åldern 16–29 år svarar att de vill jobba som forskare i framtiden, liksom drygt var fjärde (27 %) i åldern 60–65 år.
– Det är intressant att det är så liten skillnad mellan åldersgrupperna. Forskning som yrkesval tycks tilltala äldre och yngre lika mycket, sa Martin Bergman.
Vid seminariet, som leddes av VAs generalsekreterare Cissi Askwall, medverkade även Erika Lanner, vd Nobelprismuseet och Lars Truedson, journalist och föreståndare Institutet för mediestudier.
Cissi Askwall avslutade seminariet med att tacka Vetenskap & Allmänhets medlemmar, vars medlemsavgifter gör det möjligt att genomföra undersökningen varje år.
Mer information
VA-barometern 2021/2022 är baserad på 1 016 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval representativt för den svenska allmänheten, 16−74 år. Intervjuerna är genomförda i augusti−oktober 2021. Mätningen är den tjugonde sedan Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002.
