Vetenskap berör oss alla. Hur vi ser på världen, väljer att göra i vardagen och vilka vägar vi tar i livet påverkas av våra relationer till forskning. Hur relationerna formas och kan påverkas var temat för VA-dagen 2021.
– Förmågan till aktivitet och aktivism stärks om människor har tillgång och tilltro till vetenskap. Man kan till exempel vilja skänka pengar till något man tror på, sade Erik Zachrison, pensionär med en bakgrund inom både exportindustri och idéburen sektor.
Tillsammans med Sama Alhassani, elev på Botkyrka gymnasium och ordförande för Botkyrka ungdomsfullmäktige, återkom Erik flera gånger under VA-dagen för att reflektera kring det som sades.
– Det är så mycket vi människor inte vet och vetenskapen hjälper oss att ta reda på mer om världen. Vetenskap innebär så många möjligheter, sade Sama Alhassani.
Vetenskapligt kapital – vad och varför?
Begreppet vetenskapligt kapital har myntats av Louise Archer, professor i utbildningssociologi vid University College London. Det ringar in fyra aspekter i vår relation till vetenskap:
- Vilken kunskap vi har, till exempel hur mycket vi vet om olika forskningsområden, vetenskaplig metod och hur forskning går till.
- Vilka attityder vi har, till exempel vårt förtroende för forskning och forskare.
- Vilka aktiviteter vi deltar i, till exempel ser på vetenskapsprogram på tv.
- Vilka kontakter vi har i våra sociala nätverk, till exempel om vi känner personer som arbetar med forskning.
Alla dessa aspekter kan påverka våra åsikter, värderingar och val i vardagen och i livet.
Louise Archers grupp har forskat kring hur skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen kan bli mer engagerande genom att kopplas till ungas intressen och vardag. En film om och hur ungas vetenskapliga kapital påverkar huruvida de väljer att läs STEM (Science, Technology, Engineering och Maths) visades.
Science centret Tom Tits Experiment har arbetat med vetenskapligt kapital i flera år.
– Kapitalet kan växa eller minska beroende på ens erfarenheter genom livet. Men vi behöver det för att klara oss i samhället och för att kunna relatera till vår omvärld, sade Cecilia Ekstrand, pedagog på Tom Tits.
Hon beskrev hur science centret inspirerats av Louise Archers forskning och vill att alla ska känna sig välkomna. Visionen är Upptäckarglädje för alla, alltid.
– Konkret betyder det till exempel att använda ett språk som alla förstår och att skapa självförtroende och trygghet, förklarade Cecilia Ekstrand.
En av dem som forskat kring vetenskapligt kapital är Anna Danielsson, professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
– Begreppet ger en mer finkornig blick på vad som gör någon intresserad av naturvetenskap och visar att det går att påverka.
Det kan handla om engagerade lärare eller aktiviteter som stimulerar.
– Vi behöver uppvärdera fritidsintressen med koppling till vetenskap, som till exempel fågelskådning och amatörastronomi.
Ungas växande vetande
Det går att börja bygga vetenskapligt kapital tidigt, redan i förskolan. Martin Bergman, utredare vid VA, berättade om föreningens årliga massexperiment, där skolelever bjuds in att hjälpa forskare i riktiga forskningsprojekt. Ett inslag från SVT:s Lilla Aktuellt visades där elever fotograferade nyckelpigor för att träna en artificiell intelligens att känna igen alla 69 arter av nyckelpiga som finns i Sverige. I Nyckelpigeförsöket bidrog 380 klasser, många från förskola, förskoleklass och lågstadiet, med 5 000 bilder
Medborgarforskning är också centralt i projektet YouCount, som vill öka ungas delaktighet i samhället. Sama Alhassani, berättade tillsammans med Fredrik Brounéus, utredare vid VA, om hur de arbetar ihop med forskare vid Södertörns högskola. Ungdomsfullmäktige, som består av runt 40 unga i Botkyrka, har formulerat forskningsfrågan Leder engagemanget i fullmäktige till andra typer av engagemang och delaktighet i andra delar av samhället, och hur kan fler engageras? Djupintervjuer med ledamöter av ungdomsfullmäktige och en app för alla unga i Botkyrka ska ge svaren.
Pojkar har större intresse för naturvetenskap och teknik och starkare självförtroende i de ämnena än flickor. Flickor upplever mer stress än pojkar, samtidigt som det är flickorna som klarar sig bäst i skolan, även i naturvetenskapliga ämnen. Resultaten kommer från Generation Ekvation, en sammanställning av en rad studier av barns och ungas syn på lärande och skola som VA och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien gjort.
– Många anser att det är viktigt att anstränga sig i naturvetenskapliga ämnen men samtidigt är man inte så intresserad av att lära sig mer, sade Maja Neiman, projektledare vid IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
Anna Danielsson berättade om forskningsprojektet De oväntade naturvetarna där studenter från underrepresenterade grupper i högskolan intervjuas om vad som fått dem att välja att läsa fysik.
– Vi ser olika vägar in: Tjejer med starkt vetenskapligt kapital som alltid hade tänkt bli ingenjörer, men också de som har ett stort engagemang i olika organisationer som Unga forskare, och sådana som blivit uppmuntrade av lärare. Killar har ofta kommit via digitala vägar, som föreläsningar på Youtube och programmering.
IVA kommer att fortsätta att synliggöra det lärandet bland unga som sker på fritiden, men också uppmärksamma beslutsfattare på vetenskapligt kapital.
– Det är ett fantastiskt användbart och innehållsrikt begrepp, sade Maja Neiman.
Vuxnas val i vardagen
På vissa håll i Sverige är fler skeptiska till vaccination mot covid-19. För att hjälpa människor att kunna samtala med andra om vaccinering har VA utvecklat pratavaccin.se.
– Sajten innehåller både mer generella tips om hur man kan ta upp och diskutera missuppfattningar på ett respektfullt sätt, och konkreta forskningsbaserade råd om hur man kan bemöta myter kring vaccinet, berättade Gustav Bohlin, utredare på VA.
Innehållet är på svenska och engelska och inom kort även på arabiska och somaliska.
Med samhällets automatisering, digitalisering, gröna omställning, internationalisering och allt längre yrkesliv har det livslånga lärandet kommit alltmer i fokus.
– Kompetenskraven ändras snabbt inom många yrken och kompetensbrist är det största hindret för tillväxt, menade Maria Dollhopf, programansvarig vid KK-stiftelsen.
Lärosätena har fått öronmärkta pengar för att kunna stödja yrkesverksamma som behöver kompetensutveckling och omställning. KK-stiftelsen stödjer också utbildning på avancerad nivå för yrkesverksamma genom programmet Expertkompetens. Hittills har 5 000 personer fortbildats och dessa nya studenter innebär en hel del utmaningar.
– Vi behöver ordna med flexibla studieformer, validera studenternas kompetens om de saknar akademisk grundutbildning, förankra studierna i vardagen på jobbet och utveckla pedagogik, didaktik och metodik, sade Maria Dollhopf.
En annan aspekt av det livslånga lärandet är att delta i riktiga forskningsprojekt, som medborgarforskare. Marianne Granbom, docent vid Aktivt och hälsosamt åldrande på Lunds universitet berättade om Bostadsförsöket där både äldre och yngre hjälper forskare att undersöka tillgänglighet och hinder i bostäder i Sverige.
Hon och de andra forskarna vid Lunds universitets Centre for Ageing and Supporting Environments, CASE, vill engagera allmänheten och politiker att använda forskningsbaserad kunskap. Det livslånga lärandet pågår hela livet, även efter pensioneringen, sade Marianne Granbom.
På Runö folkhögskola deltar flera kurser i Bostadsförsöket, och eleverna har också varit med i andra medborgarforskningsprojekt.
– Det ger en förståelse för vad forskning är och hur den går till. Men det kan kännas ovant för en del och vara svårt att engagera alla. En vanlig fråga eleverna vill diskutera är vilken nytta forskning faktiskt bidrar till, berättade Peter Forsberg, lärare på Runö.
Vetenskap <-> Demokrati
Det finns tydliga kopplingar mellan vetenskap och demokrati, sade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S), i ett förinspelat inslag.
– För att bygga demokratin starkare behövs kunskap och den behövs också för att kunna mota antidemokratiska krafter.
Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot i Utbildningsutskottet (M), lyfte vikten av att introducera och göra forskning rolig redan i förskolan. Hon berättade också om ett nätverksprogram där riksdagsledamöter kopplas samman med forskare i Sveriges Unga Akademi, för att lära känna varandras verksamheter och villkor bättre.
– Demokrati är att vilja, inte att veta. Men att veta är kopplat till att vilja, sade Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, ledamot av flera akademier och författare av nyutkomna boken Därför demokrati.
– Om jag är lurad eller okunnig om samhällets utmaningar, blir mitt röstande inte ett uttryck för min politiska vilja. Därför är kunskap en del av demokratin.
Carl Heath, senior forskare vid RISE, höll med Åsa Wikforss om att kunskap utmanas på många olika sätt.
– I det digitala samhället ställs andra krav, som kan leda till ett digitalt utanförskap för bland andra äldre, nyanlända och funktionsnedsatta. Förr fanns gemensamma arenor som torg, parker, bibliotek och museer. Numera finns andra ofta kommersiella arenor, sade Carl Heath.
– Det finns inte heller ”grindvakter” på samma sätt som tidigare och det ställer större krav på oss. Vi är väldigt påverkbara, sade Åsa Wikforss.
Carl Heath menade att biblioteken och bibliotekarierna har en nyckelroll som vägvisare i den digitala kontexten, något riksbibliotekarien Karin Grönvall instämde i:
– Biblioteken är ett slags frirum i samhället. Vi står för öppenhet – öppen vetenskap, inkludering, integritet och bildning – och är en viktig demokratisk infrastruktur.
Hon såg föreningsverksamhet som en väg in i vetenskapen, till exempel via medborgarforskningsprojekt.
En nyare arena för kunskap är poddar. Runt en miljon vuxna i Sverige lyssnar varje dag på någon podd. De populäraste genrerna är intervjuer, samhällsprogram och dokumentärer, berättade Fritte Fritzson som är ståuppare, arkitekt och gör podden Allt du velat veta.
– Jag är en liten aktör men alla har vi en liten möjlighet att påverka kunskapsproduktionen i samhället. Vi poddare når också andra än P1-publiken. Folk lyssnar på min podd för att de får ett helt nytt ämne varje vecka.
Även Karin Grönvall lyssnar på poddar och hon nämnde ljudböcker som ett medium som når nya grupper.
–Många av oss som gör de nya formaten är inte journalister och kan därför missa i källkritiken. Vissa poddar har kritiserats just för det, sade Fritte Fritzson.
– Men det är också så som kunskap och vetenskap skapas – genom dialog, sade Karin Grönvall.
Rosaline Marbinah är ordförande i LSU – Sveriges ungdomsorganisationer och demokratiambassadör i kommittén Demokratin 100 år. Hon lyfte fram skolans viktiga demokratiuppdrag:
– Att kritiskt kunna granska information, argumentera, lyssna och diskutera är viktiga förmågor för att kunna engagera sig i samhället. Barn och unga är bättre än vuxna på källkritik – och det har absolut med skolans undervisning att göra.
Rosaline Marbinah såg två stora utmaningar för demokratin: Mis- och desinformation som sprids snabbt via sociala medier, och hat och hot, där kulturarbetare, journalister, forskare och aktiva i civilsamhället är extra utsatta grupper.
I en undersökning av LSU angav 46 procent av de aktiva i ungdomsrörelsen att de mötts av hat och hot och många uppgav att de anpassat sin verksamhet på grund av det.
– Hat och hot kommer mestadels från vuxna, till exempel funkofobi och islamofobi, sade Rosaline Marbinah.
Åsa Wikforss ansåg att vi behöver skärpa straffen och prata mer om brotten mot demokratin. Vi behöver också diskutera hur faktagranskning och oberoende journalistik kan stärkas.
–Demokratin är sårbar men värdefull. Den ger bättre folkhälsa, inga svältkatastrofer, mer lycka och större jämställdhet. Därför måste vi vara så rädda om den, sade Åsa Wikforss.
Sista orden gick till Ann Fust, ordförande för VA, som tackade alla som bidragit till VA-dagen.
– Ett citat tar jag med mig: Science is in everything we do, Tillsammans med medlemmarna värnar och utvecklar VA demokratin genom de aktiviteter vi gör. Tack för en otroligt viktig och allvarlig dag, där vi samtidigt haft roligt!
