Under pandemiåret 2020 riktades samhällets strålkastare mot vetenskapen på ett helt nytt sätt. Men rampljuset tycks inte ha påverkat allmänhetens förtroende nämnvärt, vare sig för forskning eller forskare. Det visar resultaten i en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
Allmänhetens förtroende för forskare respektive universitet och högskolor har i flera års tid legat stabilt runt 60 procent. I 2020 års SOM-undersökning, där VA samarbetar med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, uppger 62 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor, att jämföra med 60 procent 2019. Motsvarande resultat för forskare är 67 procent (66 procent 2019). Mätningen ägde rum under hösten 2020. Allmänhetens förtroende tycks därmed inte ha påverkats nämnvärt av coronapandemins första halvår, även om förtroendet för olika forskningsområden sjunkit något sedan 2019.
– Liksom tidigare år ser vi skillnader i förtroende mellan olika grupper. De tydligaste är att högutbildade överlag har ett större förtroende för forskning och forskare, och att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna genomgående har ett lägre förtroende, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och författare till rapporten.
Högutbildade mer positiva till Sveriges strategi
En knapp majoritet (52 procent) anser att Sveriges strategi för att hantera pandemin varit bättre än andra länders, en knapp tredjedel (30 procent) menar att den varken varit bättre eller sämre, medan en tiondel (10 procent) tycker att den varit sämre. Bland personer med universitets- eller högskoleutbildning svarar tre av fem (58 procent) att Sveriges strategi varit bättre, jämfört med två av fem (39 procent) bland dem som saknar sådan utbildning. Personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Kristdemokraterna uppger i större utsträckning än övriga att den svenska strategin varit sämre än övriga länders.
Svenska strategin uppfattas som mer forskningsbaserad
Drygt hälften (54 procent) anser att Sveriges strategi i mycket eller ganska stor utsträckning varit baserad på forskning, medan enbart en av sex (16 procent) gör motsvarande bedömning av andra länders strategier. Andelen som bedömer att den svenska strategin varit baserad på forskning ökar med utbildningsnivå. De som sympatiserar med Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet anser i högre grad än övriga att Sveriges strategi i stor utsträckning varit baserad på forskning.
– Allmänhetens åsikter kring olika strategier och vägval under pandemin är något vi gärna vill följa upp i kommande undersökningar. Strategierna och deras effekter fortsätter att diskuteras och det vore intressant att se hur detta påverkar människors uppfattning i frågan, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
Om rapporten
Rapporten är baserad på resultat i 2020 års SOM-undersökning och är skriven av Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Antal svarande är mellan 1 751 och 3 652 personer, beroende på fråga. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 följer svenska folkets syn på forskning och vetenskap. Undersökningen genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Rapporten finns även publicerad som ett kapitel i antologin Ingen anledning till oro (?), från SOM-institutet.
Läs rapporten Vetenskapen i samhället – resultat från SOM-undersökningen 2020 här.
