Forskare uppfattas som mer samstämmiga när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige. Tonen i nyhetsrapporteringen upplevs som mer alarmistisk än i februari. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.
Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens femtonde mätning, som utfördes den 17–23 mars 2021.
Forskare uppfattas vara mer samstämmiga när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige jämfört med i februari. I mars uppfattar sju av tio (69 procent) forskare som ganska eller mycket samstämmiga, vilket är en uppgång med sju procentenheter den senaste månaden. Forskarkåren upplevs som mindre enig bland personer som tjänar 42 000 kronor eller mer i månaden. Bland dessa uppfattar 61 procent forskare som samstämmiga, jämfört med 74 procent bland dem som tjänar mindre än 25 000 kronor i månaden.
Förtroendet för olika yrkesgrupper som uttalar sig om coronaviruset i nyhetsmedierna är oförändrat sedan februari. Nio av tio (90 procent) har i mars ganska eller mycket stort förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal. Nästan lika många (86 procent) har motsvarande förtroende för forskare. Drygt hälften (56 procent) av svenskarna har stort förtroende för myndighetspersoner och mindre än var fjärde (22 procent) har stort förtroende för politiker respektive journalister. Sympatisörer till Sverigedemokraterna har mindre förtroende för alla yrkesgrupper jämfört med de som sympatiserar med andra partier. Särskilt stor är skillnaden i synen på myndighetspersoner som 18 procent bland Sverigedemokraternas sympatisörer har stort förtroende för, jämfört med 56 procent bland befolkningen i stort. Bland sympatisörer till Socialdemokraterna är motsvarande andel 80 procent.
Tonen i rapporteringen upplevs mer alarmistisk efter att ha legat på en något lägre nivå i januari och februari. I mars uppfattar något fler än hälften (53 procent) tonen i rapporteringen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk, jämfört med 46 procent i februari. En av tio (9 procent) uppfattar i stället rapporteringen som ganska eller mycket avvaktande/försiktig medan 35 procent anser att den är varken uppskruvad/alarmistisk eller avvaktande/försiktig. Uppfattningen om tonen som alarmistisk är vanligare bland personer med högre inkomst. Bland personer med en månadsinkomst på 42 000 kronor eller högre uppfattar 61 procent tonen i nyhetsrapporteringen som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Motsvarande andel bland personer med en månadsinkomst under 25 000 kronor är 49 procent.
Konsumtionen av nyheter om coronaviruset har inte förändrats sedan februari. Sveriges Television (SVT) är fortfarande den kanal som flest (67 procent) tagit del av, följt av TV4 (41 procent), Aftonbladet och Sveriges Radio (båda 38 procent).
Nyhetsvanorna skiljer sig dock mellan olika delar av befolkningen. Personer som är 65 år eller äldre tar i betydligt större utsträckning del av ett flertal nyhetsmedier jämfört med de som är mellan 18 och 29 år. Till exempel tar 85 procent av de äldre del av SVT medan motsvarande andel är 49 procent bland de yngre. Mönstret syns även för lokala morgontidningar (som 58 procent av de äldre och 20 procent av de yngre tar del av), Sveriges Radio (51 procent bland äldre och 26 procent bland yngre) och TV4 (50 procent bland äldre och 20 procent bland yngre). Personer med högre månadsinkomst än 42 000 kronor tar i större utsträckning del av nyheter om corona i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, utländska/internationella medier och annan/andra nyhetsmedier jämfört med personer med lägre inkomster.
Förtroendet för olika mediers rapportering om coronaviruset har inte förändrats sedan februari. Som tidigare åtnjuter public service störst förtroende i sin rapportering. Åtta av tio (78 procent) har i mars ganska eller mycket stort förtroende för rapporteringen i SVT, och motsvarande andel för Sveriges Radio är 74 procent. Därefter följer TV4 (54 procent), Dagens Nyheter (49 procent) och Svenska Dagbladet (43 procent). Minst andel av befolkningen har stort förtroende för rapporteringen i Expressen (17 procent), Aftonbladet (21 procent) och utländska/internationella medier (23 procent). För kvällstidningarna är det i stället en relativt stor andel som har ganska eller mycket litet förtroende (32 procent för både Aftonbladet och Expressen). Motsvarande andel är dock endast 7 procent för internationella medier. Här förklaras den låga andelen med stort förtroende snarare av att många svarar vet ej/ingen uppfattning (36 procent).
Om undersökningen
Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–23 mars. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.
För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.
Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde mätning.
