Nio av tio svenskar har stort förtroende för forskare. Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer, som presenterades vid ett direktsänt webbinarium måndagen den 14 december.
I årets VA-barometer har närmare nio av tio (88 procent) av den svenska allmänheten mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, och sex av tio (60 procent) har motsvarande förtroende för forskare vid företag. Två av tre svenskar (67 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för vetenskapsjournalister, att jämföra med knappt hälften (45 procent) för nyhetsjournalister.
– För forskarna är årets resultat en uppgång med nio procentenheter jämfört med förra årets resultat, sa Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för VA-barometern.
Även förtroendet för forskning ökar i årets barometer. Åtta av tio svenskar (83 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för forskning, vilket är det högsta resultatet sedan frågan började ställas för tre år sedan. Förtroende för forskning är större bland högskoleutbildade och boende i storstadsområden.
Påverkar pandemin förtroendet?
Åtta av tio uppger att pandemin inte har påverkat deras förtroende för forskare respektive journalister. 13 procent menar att de har fått ett större förtroende för forskare, men bara två procent har fått ett större förtroende för journalister. Arton procent har däremot fått ett mindre förtroende för journalister, vilket bara fem procent har fått när det gäller forskare.
– De som säger att de har fått ett större förtroende för forskare motiverar det ofta med att forskare är engagerade och kompetenta, och kämpar hårt för att försöka få fram ett vaccin. Men det finns också många som motiverar det med att forskarna har fått en ökad synlighet det senaste året, och att de därmed har fått en bättre förståelse för vad forskarna gör, sa Martin Bergman.
Lagom hänsyn till forskning i pandemin
En tredjedel (32 procent) av svenskarna tycker att man tar lagom hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige, och nästan lika många (30 procent) tycker att man tar för liten hänsyn. När det gäller politiska beslut i Sveriges hantering av coronapandemin anser en majoritet (55 procent) att man tar lagom hänsyn till forskning. Endast 15 procent tycker att man tar för liten hänsyn.
– Vi ser ett ganska tydligt mönster beroende på om man är född i Sverige eller inte, där personer som inte är födda i Sverige i större utsträckning tycker att man har tagit för lite hänsyn till forskning i hanteringen av coronapandemin, medan de som är födda i Sverige i större utsträckning tycker att man har tagit för lite hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut generellt, sa Gustav Bohlin, utredare vid VA och medförfattare till VA-barometern.
Corona-anpassad lansering
I vanliga fall brukar VA-barometern lanseras vid ett frukostseminarium på Nobelmuseet i Stockholm, men till följd av pandemin blev årets släpp ett helt digitalt evenemang, lett av VAs generalsekreterare Cissi Askwall.
Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter, och Ann Lindberg, generaldirektör SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt medverkade och kommenterade resultaten.
– Det höga förtroendet för forskare under pandemin var kanske inte oväntat, men ändå skönt att få bekräftat att forskning och forskare har lyckats nå ut på ett sätt som är uppskattat, sa Ann Lindberg.
Maria Gunther uttryckte en viss förvåning över det ökade förtroendet.
– Vi har ju sett ganska öppna och infekterade konflikter mellan forskare i offentligheten, och forskare som uttalar sig långt utanför sina egna områden, men å andra sidan har det sällan blivit så tydligt hur beroende vi är av forskning och vetenskap.
Se det inspelade webbinariet i sin helhet i videospelaren ovan, eller med tidsstämplar för de olika delarna på VAs Youtube-kanal.
Ta del av hela VA-barometern här.
Om VA-barometern
VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002. Årets resultat baseras på 1 018 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16–74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställs finns att läsa här.
