Svenskarnas förtroende för både forskning och forskare har stärkts. Nio av tio har stort förtroende för forskare, medan knappt hälften har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister. Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer.
Forskare och journalister tillhör coronapandemins mest synliga aktörer. I årets VA-barometer har närmare nio av tio (88 procent) av den svenska allmänheten mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, en uppgång med nio procentenheter sedan 2019. Knappt hälften (45 procent) har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister. Två av tre svenskar (67 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för vetenskapsjournalister.
– Det här är det näst högsta förtroendet för forskare som vi uppmätt sedan undersökningarna startade 2002. Det utgör ett markant lyft från den svagt nedåtgående trend som vi sett de senaste tre åren, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för VA-barometern.
Även förtroendet för forskning ökar i årets barometer. Åtta av tio svenskar (83 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för forskning, vilket är det högsta resultatet sedan frågan började ställas för tre år sedan. I likhet med förtroendet för forskare finns ett större förtroende för forskning bland högskoleutbildade och boende i storstadsområden.
Påverkar pandemin förtroendet?
Åtta av tio uppger att pandemin inte har påverkat deras förtroende för forskare respektive journalister. 13 procent menar att de har fått ett större förtroende för forskare, men bara 2 procent har fått ett större förtroende för journalister. 18 procent har däremot fått ett mindre förtroende för journalister, vilket bara 5 procent har fått när det gäller forskare.
– De svarande motiverar ofta sitt ökade förtroende för forskare med att dessa är kompetenta och engagerade, och behövs för att hitta ett vaccin. När det gäller det minskade förtroendet för journalister rör kommentarerna ofta att de överdriver, skrämmer, far med osanning eller agerar för egen vinning, säger Martin Bergman.
Lagom hänsyn till forskning i pandemin
En tredjedel (32 procent) av svenskarna tycker att man tar lagom hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige, och nästan lika många (30 procent) menar att man tar för liten hänsyn. När det gäller politiska beslut i Sveriges hantering av coronapandemin anser en majoritet (55 procent) att man tar lagom hänsyn till forskning. Endast 15 procent tycker att man tar för liten hänsyn.
– Jämfört med Sverigefödda är det en mindre andel bland personer födda utomlands som anser att man tar för liten hänsyn till forskning i politiska beslut generellt. Men när frågan gäller pandemin är det tvärtom. Då är det vanligare att utlandsfödda tycker att man tar för liten hänsyn till forskning vid politiska beslut, säger Martin Bergman.
Ta del av hela VA-barometern här.
VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002. Årets resultat baseras på 1 018 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16–74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställs finns att läsa här.
