Forskare utlånade till skolor, showande forskare, forskare som guidar runt i laboratorier och som tävlar i att presentera sin forskning. Det var några av inslagen under vetenskapsfestivalen ForskarFredag den 23–29 november.
Sammantaget kunde och skolklasser och alla nyfikna delta i de mer än hundra aktiviteterna i programmet, anordnade av organisationer över hela Sverige. Den pågående corona-pandemin satte sin prägel på evenemanget genom att aktiviteterna skedde i digitalt format.
Covid-19 diskuterades under ett webbinarium arrangerat av Vetenskapens hus i Stockholm. Forskarna Matti Sällberg, Karolinska Institutet, Sophia Hober, KTH, och Tom Britton, Stockholms universitet, berättade om sin forskning och svarade på frågor om möjliga biverkningar av kommande vaccin, vad det egentligen innebär att ha antikroppar mot coronavirus och när livet kan tänkas bli som vanligt igen (se presentationerna i efterhand på Facebook).
Svamparnas planet
Massor av frågor ställdes i chatten under webbinarierna som arrangerades av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. En av museets forskare, Magnus Ivarsson, berättade att svampar är överlevare som kan leva väldigt långt ned i jorden, klara av giftiga gaser och mörker, och äta i princip allt som är organiskt.
– Det spelar ingen roll om det är en plastpåse eller en brödskiva.
Magnus Ivarsson berättade också att svampar kan leva på termiter, ta över deras nervsystem och på så sätt styra var termiterna ska gå.
– De är ett slags zombiesvampar, men bara lugn! Det drabbar inte däggdjur, i alla fall inte än, sade Magnus Ivarsson.
Vård i dödens närhet
Mer och mer vård i västvärlden förflyttas till hemmet, berättade Anette Alvariza, forskare i palliativ vård vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, i högskolans egen podd.
Närstående till de sjuka får då en väldigt central roll i vården. Anhöriga upplever ofta att det är positivt att få stötta och ge kärlek, men också att det är påfrestande och att de kan behöva sätta sitt eget liv på paus.
Anette Alvariza forskar om hur anhöriga bäst kan stärkas och stödjas.
– Det vi gör för de närstående, det gör vi även för patienterna.
I ett samtal efter podden berättade hon att hon också är vårdutvecklingsledare för teamen vid Dalens sjukhus som arbetar med ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet.
– Jag stöttar teamen med forskningsresultat så att vården blir evidensbaserad, men tar också med mig deras omvårdnadsfrågor till forskningen.
Jag stöttar teamen med forskningsresultat så att vården blir evidensbaserad, men tar också med mig deras omvårdnadsfrågor till forskningen.
– Anette Alvariza, Ersta Sköndal Bräcke högskola
Design för mångfald
Mycket i vår värld, till exempel bilar, flygplan och verktyg, har formgivits av och för medelstora män. När dessa produkter sedan används av en mångfald av kroppar blir det ofta problem. Forskaren Erik Brolin, Högskolan i Skövde, visade hur man kan använda virtuella ”dockor” för att simulera ergonomin när män och kvinnor interagerar med omgivningen. Det kan leda till mer inkluderande och verklighetsanpassad formgivning.
Experiment inom fysik och kemi
Barnfamiljer kunde ta del av Curiosum science centers populära fysik- & kemishow och experimentera hemma tillsammans med forskare. Umeå-bor kunde hämta experimentpåsar vid science centret, de 50 påsarna tog slut på 20 minuter. Andra deltagare kunde hitta information vad som behövdes för experimentet på Curiosums webbsida. Forskarna berättade om hur de blev intresserade av forskning och lät de som vågade stifta närmare bekantskap med spindlar och skorpioner.
Rymdforskning för klimatet
Årets tema för ForskarFredag var ”Forskning för en hållbar framtid”. Ett samtal med forskare från SMHI och Stockholm universitet berörde frågan om väder, klimat och hur klimatforskning går till. Väder och klimat hänger samman, men är inte samma sak.
– Vädret bestämmer vad du har på dig idag, medan din garderob avspeglar klimatet där du bor. Vi får en bild av klimatet genom att sammanställa stora mängder väderdata, förklarade Helena Martins, Rossby center, SMHI.
Vädret bestämmer vad du har på dig idag, medan din garderob avspeglar klimatet där du bor.
– Helena Martins, SMHI
Magnus Lindskog, forskare SMHI, berättade om hur väderprognoser tas fram utifrån en massa mätdata om vädret just nu. Att prognosen ibland slår fel hänger samman med att vädret är icke-linjärt och att små fel i förutsägelserna snabbt växer över tid.
Satelliter kan hålla koll på både väderförhållanden och klimatförändringar. Linda Megner, forskare vid Stockholms universitet, berättade om den nya svenska satelliten MATS, som ska skickas iväg nästa år.
– Den är stor som en diskmaskin och sätts på en raket som skjuts upp från Ryssland. När den kommit på rätt höjd skjuts satelliten bort och hamnar i en omloppsbana över jorden.
Forskarna i panelen fick svara på en mängd frågor från de cirka 350 personer som följde samtalet online. Spelar det till exempel någon roll hur en enskild människa agerar när det finns en mängd stora företag som förorenar och bidrar till klimatförändringarna?
– Nej, rent krasst gör det inte det, men å andra sidan kan en enda individ göra massor genom att påverka andra att göra mer. Vår uppgift är att göra vad vi kan här och nu! sade Olle Torpman, forskare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Framtidsspaning mot en hållbar framtid
När kommer alla köra elbil? Är 5G farligt för hälsan? Vad är roligt med att forska? Vad är svårt? Vilket program gick du på gymnasiet? Frågorna var många när gymnasieelever i Skellefteå fick ställa sina frågor om en hållbar framtid och forskning till en panel forskare från Campus Skellefteå, Linnéuniversitetet och LTU, med hjälp av teatergruppen Unghästen.
De lokala och regionala evenemangen arrangerades av lärosäten, science centers, museer, kommuner, regioner, myndigheter och andra organisationer på mer än 20 orter i Sverige. Hela programmet för ForskarFredag 2020 finns här.
Vetenskapsfestivalen ForskarFredag samordnas av Vetenskap & Allmänhet, VA, sedan 2006, och genomfördes 2020 med stöd av AFA Försäkring, Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Kungl. Vitterhetsakademien, Oscar och Maria Ekmans Donationsfond, Rymdstyrelsen, SULF – Sveriges universitetslärare och forskare, Sveriges Ingenjörer, Vetenskapsrådet, Vinnova, Wenner-Gren Stiftelserna och Åforsk, samt av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, genom Marie Sklodowska-Curie Actions, GA 955366.
