Vetenskap för alla i en förändrad värld. Det var temat på VA-dagen 2020 den 14 oktober, som i sig också blev förändrad. Dagen var helt digital – något som uppskattades av många som var med under direktsändningen via Zoom.
Forskningsminister Matilda Ernkrans, Vetenskapsradions chef Ulrika Björkstén, professor Bengt Kristensson Uggla och Järvaveckans projektledare Rozerin Orucoglu – det var några av gästerna som gav sin syn på vetenskapens roll i den värld som har, och som kommer att fortsätta, förändras.
I början av pandemin startade Vetenskap & Allmänhet en ny studie, som undersöker hur människor uppfattar kommunikationen om corona. Hittills har nio mätningar gjorts och VA:s generalsekreterare Cissi Askwall presenterade inledningsvis vilket förtroende allmänheten har för olika yrkesgrupper när de uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier.
I toppen ligger läkare och sjukvårdspersonal, tätt följda av forskare, i mitten myndighetspersoner medan politiker och journalister åtnjuter lägst förtroende.
– Detta stämmer överens med andra förtroendemätningar som både vi och SOM-institutet gör. Förtroende för journalister brukar ligga ganska lågt och för forskare relativt högt, sade Cissi Askwall.
Forskning i pandemins fokus
– En utmaning för oss journalister är att följa forskning som inte är vetenskapligt färdiggranskad. Vårt normala sätt att arbeta är att vara noggranna med att referera forskning som har gått igenom peer review och de interna granskningsprocesserna, plus att vi vänder oss till oberoende forskare för att sätta in forskningen i ett sammanhang. Nu har icke färdiggranskad forskning ett så stort allmänintresse att vi skulle begå tjänstefel om vi inte rapporterade om den, sade Ulrika Björkstén, chef för Sveriges Radios Vetenskapsredaktion.
Hon berättade också att vetenskapsjournalister under pandemin hamnat i ett politiskt laddat nyhetsflöde, och att Sveriges Radio tacklar denna utmaning genom ett väldigt nära samarbete mellan Vetenskapsradion och Ekot.
– Övergripande samarbete där man försöker att dela och ”poola” kompetensen hos de olika redaktionerna har varit en av de viktigaste lärdomarna under den här pandemin, sade Ulrika Björkstén.
Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo akademi, talade om att det är viktigt att kunna hantera pandemin på rätt sätt.
– Det blev väldigt tydligt under pandemivåren hur nödvändig vetenskap är och samtidigt hur komplext vetenskap är, särskilt när den vetenskapliga processen är i rörelse. Det finns ingen möjlighet att hantera pandemin och den klimatkris som väntar utan vetenskap, sade Bengt Kristensson Uggla.
Lägre förtroende i utsatta områden
Han tog också upp att media blev närmast perplex när vetenskapen inte kunde presentera tvärsäkra resultat och det inte rådde konsensus bland forskare.
– Den här våren har varit en skola i att förstå hur vetenskap fungerar, och det tror jag är en av de stora utmaningarna. Man märkte på medierna i början att de nästan hoppade på vetenskapsmän. ”Du sa ju en annan sak för två veckor sedan”, men vetenskap levererar ju inte sanning utan sysslar med starkare eller svagare evidens, sade han.
Rozerin Orucoglu är verksamhetsledare för the Global Village som anordnar Järvaveckan. Organisationen har undersökt vad människor i Sveriges 60 mest utsatta områden tycker och tänker kring samhällsutvecklingen i området där de bor och i Sverige i stort.
– I statistik tenderar man ofta att generalisera för hela landet, men man ska veta att det är stora skillnader också inom Sverige. Våra resultat visar att det i utsatta områden finns ett lågt förtroende för våra samhällsbärande funktioner – särskilt när det gäller kopplingar till coronakrisen. Många har lågt förtroende för sjukvården, samtidigt som förtroendet för sjukvården är högt bland personer som inte bor i utsatta områden. Det är inte heller självklart för människor i utsatta områden att ha SVT och Sveriges Radio som nyhetskällor, sade Rozerin Orucoglu.
Vetenskap och demokrati
Ulrika Björkstén var bekymrad över personer som använder ”forskare” eller ”expert” som enhetliga begrepp. I stället borde man, enligt henne, prata om olika kompetenser och bedöma vad en forskare verkligen är expert på och om denne har relevant expertkompetens inom det aktuella området.
Bengt Kristensson Uggla hävdade att det närmast är en överlevnadsfråga att allmänheten vet mer om vetenskap, och ser kopplingen mellan vetenskap och demokrati. Han menade också att politiken måste bli mer kunskapsbaserad – men samtidigt inte styrd av forskare, vilket kräver en lyhördhet från både politiker och forskare.
Rozerin Orucoglu efterlyste riktade insatser under pandemin. Det kan till exempel handla om att översätta viktig information till andra språk, men också att anpassa den till hur man generellt sett tar del av information. Hon menade att krisen har satt fokus på att det finns en mer långdragen kris i Sverige i våra utsatta områden och att det inte är någon slump att de utsatta områdena har kommit till.
Utblickar utomlands
Sedanfick deltagarna en internationell utblick genom förinspelade samtal där moderatorn Anders Sahlman agerat Zoomreporter.
– Före coronapandemin arrangerade många i vårt nätverk stora vetenskapsfestivaler, men det tog tvärstopp. Många av oss ser nu pandemin som en möjlighet och tar chansen att göra om tio år gamla koncept för att få dem att passa bättre in i dagens situation. Faktum är att vi tack vare Zoom och andra digitala verktyg nu kan nå många fler till en mycket lägre kostnad, sade Annette Klinkert, Executive Director, European Science Engagement Association.
– Under coronamånaderna har vi strukturerat om våra strategier. Vi har blivit mycket mer digitala och även om pandemin i sig inte är bra så har den erbjudit en bra möjlighet för vetenskapen att bli mer relevant för samhället, säger Rodrigo Tapia, Science and Society-enheten vid Ministry of Science, Technology, Knowledge and Innovation i Chile.
– Det är viktigt att få allmänheten att tänka kritiskt och logiskt kring hälso- eller vetenskapsrelaterad information som presenteras under pandemin. Vi måste skapa ett meningsfullt samarbete med allmänheten när vi står inför kriser av det här slaget. I Indien är nöjesindustrin stor och jag tror att man kan överbrygga gapet mellan vetenskap och samhälle genom att forskningskommunikation kan inspireras av, och samarbeta med, andra typer av verksamheter så att vetenskapen inte känns som en exklusiv klubb för inbördes beundran, sade Sarah Iqbal, Head of Communications and Public Engagement DBT/Wellcome Trust India Alliance.
Experimentverkstad för digital dialog
Lena Söderström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet, delade med sig av exempel och insikter kring hur man mest effektivt delar erfarenheter på distans. De flesta exempel kom från Falling Walls Engage Hub Sweden, ett digitalt evenemang för forskningskommunikatörer över hela världen som hölls i våras.
– Vi skapade ett program med mycket variation. Vi ville att det skulle hända mycket hela tiden. Korta presentationer från deltagarna varvades med pitchar, debatter och samtal i mindre grupper, berättade Lena Söderström.
Nina Kirchner, föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning, berättade om en stor klimatfestival som de arrangerade i våras, och som med kort varsel ställdes om till ett digitalt format. Totalt hade festivalen mer än2 000 deltagare, vilket är i samma storleksordning som det fysiska evenemanget brukar ha.
– Totalt nådde vi via sociala medier, främst Facebook, omkring 100 000 personer. Det hela blev rätt bra, trots att corona ständigt var i våra tankar, sade Nina Kirchner.
Mhairi Stewart, Head of Public Engagement with Research, University of St Andrews i Skottland, sade att hon och hennes kollegor alltid börjar med att tänka på vilken publik de egentligen riktar sig till.
– Några lärdomar är att alltid börja med att bygga på de grupper som redan finns, men att samtidigt vara medveten om vilka du inte når på detta sätt. Oavsett vad du gör – förlita dig inte enbart på en kontaktväg. För att få riktigt engagemang och meningsfull interaktion är det väldigt viktigt att ha flera kontaktvägar till publiken, rådde Mhairi Stewart.
Forskning tillgänglig för alla
En annan session handlade om huruvida det alls är möjligt för forskning att nå fram till och engagera alla. Johanna Mårtensson, biträdande verksamhetschef ABF, nämnde konspirationsteorier och vaccinationsmotstånd som sätt för människor att förenas i en värld som kan upplevas som komplex, och påpekade att det inte är i högutbildade hem som sådana teorier sprids.
Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör MSB, tog upp de affischer som under pandemin har synts i många storstäder och som uppmuntrat till att tvätta händerna och hålla avstånd. I en tid då man kan uppleva masskommunikationen som död har folk återvänt till de gamla beprövade kommunikationskällorna, konstaterade han.
Jack Werner, frilansjournalist, berättade bland annat om sin tv-serie Källkoll corona och sin kommande UR-serie Källkoll USA-valet, och utmaningen i att på ett enkelt sätt kan beskriva valet. Han tog också upp att journalistik ofta är ”magkänsle-business” och att det kan uppstå en hel del friktion när journalistik och vetenskap möts, men att resultatet kan bli väldigt bra när de två gifter sig.
Öppen vetenskap och akademisk frihet
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, blev intervjuad i ett förinspelat inslag och menade att vetenskapens ställning har stärkts under pandemin.
– Vi har haft forskare som har suttit i morgonsoffor, Aktuellts studio och på olika sätt verkligen visat hur viktig svensk forskning är för att ta fram vaccin och bedöma smittläge, men också lyft fram det samarbete som sker internationellt för att vi ska ta oss igenom pandemin. Jag tror att detta har gjort att forskning och forskare har kommit mycket närmare folks vardag, sade Matilda Ernkrans.
Ministern lyfte särskilt fram vikten av öppen vetenskap, akademisk frihet och livslångt lärande, något som också kommer att avspeglas i den kommande forskningspropositionen.
Därefter fick alla deltagare samtala i mindre grupper kring hur man gör forskning mer tillgänglig för alla. Några av de synpunkter som lämnades in via Mentimeter var: ”Fler vetenskapsjournalister. Genom att vara konkreta. Nya innovativa mötesplatser mellan forskare och allmänhet. Säkra att det finns kommunikationsresurser inom forskningen. Krav på forskningskommunikation från forskningsfinansiärer.”
VA:s ordförande Ann Fust konstaterade till sist att VA-dagen belyst forskningens förutsättningar och kopplingen till demokrati- och förtrondefrågor ur en rad perspektiv.
– Vi vill jobba tillsammans med våra nästan 100 medlemmar för att öka allas engagemang i dessa frågor. Det är både ett ansvar och en möjlighet för VA, sade Ann Fust. Dagen avslutades med ett digitalt mingel med tillhörande frågesport under ledning av Gustav Bohlin och Hanna Mellin på VA.
/Anders Frick
