För att lyckas med samverkan i praktiken bör man tänka långsiktigt, vara lyhörd för andras behov och våga prova sig fram. Det behövs en bred och flexibel syn på vad begreppet innebär för att främja svensk samverkan i stort. Det var några av slutsatserna vid Vetenskap & Allmänhets årskonferens VA-dagen den 8 oktober 2019.
Vägen från samtal till samverkan var temat för årets VA-dag, som hölls på Folkungagatan 90 i Stockholm. De 160 deltagarna fick konkreta exempel och perspektiv från olika länkar i samverkanskedjan – forskare, ideella aktörer, myndigheter, politiker och företag. Inledningsvis fick alla i uppgift att associera till just begreppet ”samverkan”. Resultatet blev ett stort ordmoln där samarbete, ömsesidighet och dialog var tongivande ord.
Samverkanskoordinatorerna Karin Grelz och Charlotte Rossland vid Stockholms universitet arbetar i projektet Samsynswiki, där alla kan bidra till en gemensam nomenklatur för samverkan. De menade att molnets storlek och innehåll gav en bild av synen på samverkan.
– Det är ett begrepp där betydelsen håller på att förändras. Ömsesidighet och dialog betonas mer än tidigare, sa Karin Grelz.
Konst skapar dialog om forskning
I EU-projektet Orion Open Science undersöks bland annat hur allmänheten kan engageras i dialog om genteknik. Som en del i arbetet anställdes en konstnär vid Max Delbrück-centret för molekylärmedicin i Berlin. Syftet var att genom konst skapa dialog kring gentekniken och dess framtid. Konstnären tog avstamp i frågan ”skulle du vilja leva för evigt?” – en fråga där genteknikens tillämpningar ställs på sin spets. I tre månader arbetade konstnären sida vid sida med forskarna vid centret.
– Under dessa månader utvecklades relationen mellan forskarna och konstnären från kulturkrock till ett gemensamt språk, berättade Luiza Bengtsson, Public Engagement and Knowledge Exchange Officer, vid centret.
Resultatet blev en installation där ena parten i ett kärlekspar väljer att ta ett preparat som ger evigt liv, medan den andra väljer att åldras och dö. Installationen väckte stort intresse när den visades vid ett galleri i Berlin.
– En del besökare blev förskräckta, men de flesta blev nyfikna på frågorna och den bakomliggande forskningen, sa Luiza Bengtsson.
Folk och forskare möts i kunskapskiosker
Anna Kingston samordnar kunskapskiosker, Science Shops, vid University College Cork på Irland. I kunskapskiosken kan allmänheten och ideella aktörer få hjälp av studenter och forskare att undersöka olika frågor. Samtidigt får studenterna praktisk erfarenhet av forskning i samarbete med olika grupper i samhället.
– Lagarbetet i projekten är en utmärkt förberedelse för det verkliga arbetslivet, sa Anna Kingston.
Kunskapskioskerna arbetar främst med samhällsvetenskapliga projekt om exempelvis ungdomar, äldre, invandrare eller personer med olika funktionsvariationer. I Anna Kingstons roll ingår att vara “match-maker” mellan externa aktörer och studenter som kan ta sig an deras uppdrag.
– Den största utmaningen är att få de externa aktörerna att komma med förslag på frågor att utreda i kunskapskioskerna. De är ofta ideella föreningar som har fullt upp med sina ordinarie verksamheter, sa Anna Kingston.
Integritet och lyhördhet behövs
–Det låter ibland som att det är så lätt, men det kan faktiskt vara svårt att få till samverkan, sa Anna Jonsson, universitetslektor vid Lunds universitet, som forskar om just samverkan.
Hon diskuterade olika svenska initiativ tillsammans med Annette Alkebo, innovationsstrateg Region Stockholm Innovation, Per Bengtsson, projektledare Naturskyddsföreningen, och Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig Livsmedelsföretagen.
Per Bengtsson betonade hur viktigt det är att parter i samverkansprojekt är öppna, flexibla och lyhörda, och att man förstår varandras olika drivkrafter. Även Annette Alkebo lyfte öppenhet som en framgångsfaktor.
– Det behövs en öppen kultur där man kan experimentera och testa sig fram. De flesta människor vill nog samverka innerst inne, sa Annette Alkebo.
Elisabet Rytter pekade på långsiktighet som en förutsättning för att bygga relationer och samarbeten, där parterna kan dra nytta av varandras likheter och olikheter. Det behövs även aktörer som kan vara mellanhänder, ”tolkar”, som överbryggar avståndet mellan till exempel akademi och näringsliv.
Panelen manade till försiktighet när det gäller hur man mäter och styr samverkan.
– Styrningen kan riskera att leda till bocka-av-aktiviteter i stället för långsiktigt engagemang grundat på forskarnas intresse, sa Anna Jonsson.
Etiska frågor för framtiden
Jim Dratwa, sekretariatschef i EU-kommissionens grupp för etik inom vetenskap och ny teknik, bad deltagarna blunda och föreställa sig den värld som vi vill leva i om femton år. Etik handlar enligt Jim Dratwa om att ställa frågor. Vad är rätt? Vad är fel? Vad är rättvist och orättvist? Samverkan medför många sådana frågor att ta ställning till. När medborgare blir delaktiga i forskningsprocessen – var drar vi då gränsen mellan utbyte och utnyttjande? Mellan att engagera och exploatera?
– Vi behöver arbeta för en framtid där alla kan göra sina röster hörda. Och vi behöver inse och kommunicera att vetenskapen är långt ifrån fläckfri och enkel. Den är rörig, komplicerad och väldigt värdefull, sa Jim Dratwa.
Samverkan stärker Sverige
– Om ett litet land som Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation så måste vi samverka. Samverkan är därför en viktig byggsten när vi utvecklar forskningspolitiken, sa Malin Cederfeldt Östberg, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning vid utbildningsdepartementet.
Denna politik bygger på att det finns ett starkt folkligt stöd för att satsa på forskning och vetenskap. Forskningen behöver därför nå ut till fler grupper än dem som redan är intresserade.
– Här är medborgarforskning ett intressant sätt att skapa engagemang genom att människor själva får medverka i forskning, sa Malin Cederfeldt Östberg.
Hon var glad över resultaten i Vetenskap & Allmänhets senaste rapport som visar ett stort engagemang bland forskare för att kommunicera sin forskning – inte minst till beslutsfattare och politiker.
Bredare syn behövs
I VA-dagens sista panelsamtal deltog Tim Brooks, avdelningschef företag Tillväxtverket, Simon Edström, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer, Anna Nilsson-Ehle, ordförande Vinnova, och Johan Schnürer, rektor Örebro universitet.
För att stimulera samverkan behöver man ta reda på vad det är som motiverar forskare att samverka, och sedan stimulera dessa motivationsfaktorer, menade Anna Nilsson Ehle.
– Men vi ska också komma ihåg att samverkan inte är ett “fritt val”. Det ingår i lärosätenas lagstadgade uppgift att samverka, sa Johan Schnürer.
Simon Edström önskade en flexibilitet i synen på vad som är samverkan, och en integrerad syn på forskning, utbildning och samverkan, där samverkan kan visa sig i många olika former.
– Utbildning av studenter är i sig en samverkansgärning, sa Simon Edström.
Det måste finnas utrymme för att prova och testa sig fram, så att forskare och folk kan experimentera tillsammans i samhället, var en slutsats av samtalet.
– Man behöver även vara försiktig när man mäter samverkan. Effekterna kan vara breda och långsiktiga, och svåra att mäta, sa Anna Nilsson-Ehle.
Under dagen diskuterade deltagarna också tillsammans vad som kan göras på systemnivå för att främja samverkan. Det vanligaste svaret var att samverkan tydligare borde vara meriterande.
VAs nytillträdda ordförande Ann Fust avslutade dagen med att säga att det är dags att skrota bilden av forskare som från sitt elfenbenstorn betraktar det omgivande samhället.
– Forskare är intresserade av – och lever i – samhället”, sa Ann Fust.
Utställning om samverkan
Under dagen medverkade följande samverkansprojekt i en utställning i konferenslokalen:
- Baltic Sea Centre – om vårt vatten i öst
- BatMapper – för att kartlägga fladdermöss i hela Sverige
- Bloom – bioeconomy – berättar om bioekonomins möjligheter
- Consupedia – konsumtionsinformation för att förbättra världen
- Finding the Vasa Cannons – internationellt projekt om marin arkeologi och forskning
- Forskar Grand Prix – forskning på fyra minuter
- KI Karriärservice – samarbeten och praktikprogram för doktorander och forskare
- Kunskapskiosker – mötesplatser för folk, föreningar och forskare (Scishops)
- Kunskapsserien – tecknat om samhällets kunskapsförsörjning
- Medborgarforskning.se – plattform för att involvera allmänheten i forskning (ARCS)
- Operation Rädda bina – Naturskyddsföreningen – för att bevara våra vilda bin
- ORION Open Science – öppnar upp forskning inom livsvetenskaperna
- Samsynswiki – var med och utveckla begreppen för samverkan
- Stjärnförsöket – mät ljusföroreningar genom att räkna stjärnor (ForskarFredags massexperiment 2019)
/Fredrik Brounéus
