Svenska folket har ett stabilt förtroende för landets universitet. Och förtroendet för forskare noterar en ny rekordnivå. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper, där det inte minst tycks finnas ett viktigt samband med politiska åsikter. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet.
– Det här är tänkvärda resultat, inte minst för våra politiker, som i vissa fall kanske behöver fundera på hur de förhåller sig till vetenskapliga fakta kring viktiga samhällsutmaningar, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och författare till rapporten.
Rekordhögt förtroende för forskare
I undersökningen ligger svenskarnas förtroende för universitet och högskolor kvar på ungefär samma nivå som förra året. Här uppger 58 procent att de har ett ganska eller mycket högt förtroende för hur de sköter sina uppgifter. Förtroendet för forskare fortsätter att stiga och andelen som anger ett ganska eller mycket högt förtroende för forskare landar i den senaste mätningen på 63 procent. Detta är det högsta värde som uppmätts sedan mätningarna startade 2002.
Skillnad mellan politiska sympatier
Samtidigt visar resultaten på viktiga skillnader, inte minst när det gäller politisk åsikt. Bland de som sympatiserar med ett riksdagsparti (utom SD) har i snitt 60 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Hos SD-sympatisörer är siffran endast 35 procent. Även när det gäller förtroende för forskare ligger de som sympatiserar med SD lägst. Ett liknande mönster syns kring viljan att satsa skattemedel på forskning om olika samhällsutmaningar.
De som sympatiserar med S/V/MP tycker överlag att det är viktigare att Sverige satsar på forskning än borgerliga sympatisörer. Ett undantag är utmaningen “Säkerhet”. Denna anses i högre utsträckning vara mycket eller ganska viktig av SD- och borgerliga sympatisörer jämfört med S/V/MP. SD-sympatisörers ovilja att satsa på forskning kring “Migration och integration” är särskilt tydlig.
– Relationen mellan forskning och politik är mer aktuell än någonsin. Vi står inför globala utmaningar där politiken måste ta in vetenskaplig kunskap om vi ska få till ett mer hållbart samhälle. Här behövs mer dialog mellan vetenskapen och olika delar av samhället, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet.
Rapporten är baserad på resultat i 2018 års SOM-undersökning och är skriven av Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Undersökningen skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 3 500 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 följer svenska folkets syn på forskning och vetenskap. Undersökningen genomförs med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Läs rapporten här.
