Jag har glatt mig åt VA:s framsteg ända sedan föreningens första stapplande steg för 17 år sedan. Åt hur VA har vidgat forskningens kontakter. Öppnat nya platser för möten med allmänheten. Varit en aktiv aktör utomlands. Introducerat nya arbetsformer. Allt arbete som har engagerat deltagarna och satt spår i deras minnen.
Huvuduppgiften för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är att finansiera forskning av högsta kvalitet. Men det är inte nog. Forskningens resultat når inte automatiskt sina mottagare. Ett problem är att humanisternas och samhällsvetarnas texter – de forskare som RJ finansierar – många gånger är svårtillgängliga för lekmän.
Därför behövs insatser som dem VA gör. Innovativa. Provocerande. Orädda. Inbjudande. Finansiärer som RJ kan finansiera experiment inom forskningskommunikation, bidra till uppbyggnaden av långa tidsserier om allmänhetens förtroende för vetenskapen. Och så vidare.
Som en viktig forskningsfinansiär för humaniora och samhällsvetenskap ska RJ ta ett ansvar för att utveckla och underlätta kommunikationen. Resultat från forskning finansierad av våra danska kolleger i Velux Fonden visar att humanisters samverkan tenderar att osynliggöras när samverkan börjar mätas.
Det sociala kontraktet mellan universiteten och samhället i stort är på väg att förändras.
I vår medialiserade tillvaro kan ingen vara ovetande om alla utmaningar som jorden, mänskligheten och vetenskapen står inför. Forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap har särskild betydelse för att tolka utmaningarna. För att kritiskt diskutera möjliga lösningar, presentera alternativ och motverka den faktaresistens som gör sig gällande. Det finns dock flera tecken på att det sociala kontraktet mellan universiteten och samhället i stort är på väg att förändras. Förändringarna kan få till följd att värden som akademisk frihet och integritet undergrävs. Hittills har de omhuldats därför att de också gynnar samhället. Av den anledningen är det nödvändigt att RJ utformar sina insatser på ett sådant sätt att de förstärker värden som är unika för universitet och högskolor. Det är främst fråga om att värna den nyfikenhetsdrivna grundforskning som ger utrymme för nyorientering och risktagande.
Dragkampen mellan öppenhet och slutenhet är ett återkommande fenomen i vetenskapshistorien. I våra dagar breder nationalistiska stämningar ut sig. När detta skrivs framträder ett annat fenomen allt starkare: betalväggarna.
Jag ser det som nödvändigt att forskarsamhället tar tillbaka kontrollen över den vetenskapliga publiceringen. Resultaten ska inte stängas in bakom betalningsmurar utan hållas öppet tillgängliga för andra forskarkolleger och samhället i stort.
Öppen vetenskap är grundläggande för en modern demokrati.
Den amerikanska sociologen Robert K. Merton formulerade för snart 80 år sedan, under brinnande världskrig, grundläggande normer – och ideal – för god forskning. De omtalas ofta enbart med förkortningen av nyckelorden: Cudos. Den första är ”communism”, senare på grund av detta ords politiska belastning i stället ofta ”communalism”. Innebörden är att kunskapen ska vara gemensam egendom, tillgänglig på lika villkor för alla forskare. Svenska likväl som ekonomiskt mindre lyckligt lottade i fattiga delar av världen. Numera är det enligt min mening önskvärt att kravet på öppenhet och tillgänglighet vidgas till att gälla hela samhället. Öppen vetenskap är grundläggande för en modern demokrati. Här gör VA ett angeläget arbete.
/Göran Blomqvist, Vd för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2007 – 2019
Göran Blomkvist var Vd för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond från 2007 till februari 2019. RJ:s årsbok 2018 Musikens makt är dedicerad till Göran Blomqvist, se hans Jubileumslista. Han var tidigare förbundsdirektör för Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, mellan 1999 och 2005.
Läs mer om VAs medlemsorganisation RJ här.
