Manliga forskare, stora universitet och samhällsvetenskap är vad som syns mest på Dagens Nyheters debattsida DN Debatt – ett av Sveriges viktigaste debattforum. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet som publiceras i dag.
Resultaten kan ses som en uppmaning till en bredare grupp forskare att delta i samhällsdebatten. Kvinnliga forskare, forskare från mindre lärosäten och i andra ämnen behöver höras mer, säger Cissi Askwall, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet, VA.
Dagens Nyheters sida DN Debatt har länge varit en ledande arena för den offentliga debatten i Sverige. Via debattsidan kan aktörer vända sig direkt till olika målgrupper, som politiker, myndigheter och den breda allmänheten. Rapporten Lika barn debattera mest. Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 går igenom hur, när och i vilka syften forskare medverkar på debattsidan, samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest.
Mest manliga forskare
Det tydligaste resultatet i rapporten är att 80 procent av forskarna som undertecknat artiklarna på debattsidan är män. Männens dominans är störst inom teknik- och miljövetenskap. De är även oftare än kvinnor ensamförfattare till sina artiklar. Resultaten visar dock att andelen kvinnliga författare ökat över tid. Under perioden 1992–1997 var andelen kvinnliga författare endast 14 procent, att jämföra med 33 procent under åren 2010–2015.
Samhällsvetenskap och medicin dominerar
Det forskningsområde som förekommer oftast är samhällsvetenskap, som står för två tredjedelar av det totala antalet artiklar. Medicin utgör knappt en femtedel, medan naturvetenskap (2 %), teknik (2 %), humaniora (3 %), utbildningsvetenskap (4 %) och miljövetenskap (4 %) ligger långt efter.
För att bli publicerade måste forskarnas inlägg passa in i mediernas logik, där nyhetsvärdet väger tungt. Man måste komma ihåg att sidan inte är ett öppet forum, säger Anna Maria Jönsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, och en av författarna till rapporten.
I debattartiklarna riktar sig forskarna oftast till allmänheten eller till en politisk aktör. Knappt 40 procent av artiklarna har till syfte att kritisera – till exempel en aktör eller ett missförhållande – medan 24 procent vill upplysa eller informera sina läsare.
Del av samarbetsprojekt
Rapporten Lika barn debattera mest. Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015 är skriven av docent Anna Maria Jönsson vid Södertörns högskola och VAs utredare Fredrik Brounéus och Gustav Bohlin. Maria Lindholm, tidigare chefsutredare vid VA, nu på Vetenskapsrådet, medverkade i utformningen av studien. Studien är en del av projektet Vetenskapen i Samhället, ViS, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet följer allmänhetens attityder till forskning och forskare. Projektet har genom åren resulterat i ny kunskap om bland annat faktorer som påverkar förtroendet för forskning och forskare.
Vetenskapen i Samhället har sedan 2002 genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Till denna delstudie erhölls även finansiering från Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning.
Läs debattartikel om resultaten på DN Debatt söndagen 20 januari 2018
