Debattartikel publicerad på DN Debatt 20190120.
Vår nya rapport om forskares medverkan på DN Debatt visar bland annat att den manliga dominansen är stor. Vi vill därför uppmana kvinnliga forskare och forskare från mindre lärosäten runtom i landet att i större utsträckning ge sig in i samhällsdebatten, skriver Cissi Billgren Askwall och Anna Maria Jönsson.
Antibiotikaresistens, klimatförändringar, integration, åldrande befolkningar, artificiell intelligens… Vi lever i en tid med stora samhällsutmaningar där mänsklighetens framtid är beroende av att våra nutida beslut grundas i forskning och vetenskap. Utmaningarna blir än mer komplexa av att våra lexikon på sistone berikats med uttryck som faktaresistens, postsanning och alternativa fakta. Nu mer än någonsin behöver forskare göra sig hörda i offentligheten för att bidra med vetenskapligt underbyggd kunskap som stöd till beslutsfattande på alla nivåer.
Nyhetsmediernas debattsidor är en viktig arena för offentliga samtal. Här kan forskare vända sig direkt till olika målgrupper, som politiker, myndigheter eller en bred allmänhet. Synligheten påverkar bilden av forskning och dess roll i samhället, och kan leda till att forskningen får bättre genomslag. Synlighet kan även gynna det offentliga stödet till universitet och högskolor, och är därför viktigt för både forskare och deras arbetsgivare.
Genom att medverka i debatten kan forskare nyansera och klarlägga exempelvis hur politiska förslag eller samhällsfenomen förhåller sig till vetenskapliga fakta. Det kan gälla allt från säkerhetspolitik, undervisning, integration, fysisk och psykisk hälsa till historia, klimat och ekonomi. Enskilda personer kan på så vis få hjälp att fatta välgrundade beslut i vardagen. Ur ett samhällsperspektiv kan det leda till att medborgare i högre grad driver utvecklingen i en positiv, kunskapsbaserad riktning där åsikter och propaganda inte förväxlas med fakta. Frågan om vilka forskare och ämnen som är synliga i samhällsdebatten är därför intressant.
DN Debatt har länge varit en ledande arena för den offentliga debatten i Sverige.
I vår nya rapport, ”Lika barn debattera mest. Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015” , som publiceras i dag, presenteras resultaten från en systematisk kvantitativ innehållsanalys av forskare och ämnen som är med på DN Debatt. Rapporten visar vilka forskare som ges utrymme, vilka frågor de tar upp och vilka de vänder sig till.
Vi vill lyfta fram tre resultat som vi menar är problematiska och som vi hoppas leder till eftertanke och handling hos Sveriges forskare och debattredaktörer:
1) Stor manlig dominans
Ett av de mest slående resultaten är att 80 procent av forskarna som undertecknat debattartiklarna är män. Störst är den manliga dominansen inom teknikvetenskap. Andelen kvinnor är högst i artiklar som rör humaniora, naturvetenskap och utbildningsvetenskap, men även här är männen i majoritet. Män är också oftare än kvinnor ensamförfattare till sina artiklar.
Även om män dominerar i mediernas innehåll generellt så är deras dominans ännu större på DN Debatt. Sannolikt hänger det delvis ihop med att professorer, som är den vanligaste avsändaren, är en mansdominerad grupp. Rådande maktstrukturer inom akademin och samhället i stort speglas därmed på DN Debatt. Fördelningen mellan män och kvinnor bland professorer i Sverige har jämnats ut något över tid (från 17 till 27 procent mellan 2006 och 2016) och vi ser att andelen kvinnor ökar över tid även på DN Debatt.
Under perioden 1992–1997 var andelen kvinnliga författare bara 14 procent, att jämföra med 33 procent under åren 2010–2015. Men fortfarande är den manliga dominansen mycket stor.
2) Mest samhällsvetenskap och medicin
Två forskningsområden dominerar stort bland inläggen på DN Debatt: samhällsvetenskap, som upptar två tredjedelar av det totala antalet artiklar, och medicin som står för knappt en femtedel.
Övriga områden ligger långt efter, sett till andel av de publicerade artiklarna: utbildningsvetenskap 4 procent, miljövetenskap 4 procent, humaniora 3 procent, naturvetenskap 2 procent och teknik 2 procent.
3) Störst syns mest
Bland författare med anknytning till ett lärosäte är hela 70 procent kopplade till något av Sveriges fem största: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Vi är medvetna om att debattsidan inte ett öppet forum där vem som helst kan lyfta vilken fråga som helst; den är en del av det offentliga samtalet som regleras av en redaktion. Forskare som vill publicera ett debattinlägg behöver ta hänsyn till redaktionens krav på insända texter, bland annat vad gäller nyhetsvärde, språk och upplägg. Resultaten är därför starkt färgade av medielogiken och redaktionens nyhetsvärdering och går inte att se som ett absolut mått på forskares vilja och förmåga att delta i samhällsdebatten.
Samtidigt är DN Debatt en viktig nationell arena där inlägg kan påverka enskildas åsikter och opinionsbildning i ett brett spektrum av politiska och opolitiska frågor. Mot bakgrund av detta är obalansen problematisk. På en så central arena för offentliga samtal som DN Debatt, är det viktigt att en mångfald av röster kan göra sig hörda.
En debattsida tenderar att attrahera samma typ av material som det som redan publiceras. En sida med artiklar om samhällsvetenskapliga frågor, skrivna av manliga professorer vid stora lärosäten, drar enligt denna logik till sig fler artiklar i samma kategori. Logiken bör också innebära att sidans innehåll går att förändra, om andra kategorier av skribenter och ämnesområden adresserar debattsidan med inlägg som motsvarar redaktionens krav.
Därför vill vi uppmana kvinnliga forskare och forskare från mindre lärosäten runtom i landet att i större utsträckning ge sig in i samhällsdebatten. Med vetenskapliga perspektiv på viktiga frågor kan ni bidra med faktabaserade ståndpunkter och underlag för såväl individer som för hela samhällssektorer.
Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Anna Maria Jönsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola
