Begrepp som ”postsanning” och ”alternativa fakta” har använts flitigt på senare tid – främst i den amerikanska debatten, men även internationellt. Tyder detta på en förtroendekris för forskningen? Inte i Sverige i alla fall. En ny rapport visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin.
Frågan lyder: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Svarskategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Totalt antal svarande år 2017 är 3 379 personer.
– Kanske har det politiska hotet mot vetenskaplig kunskap utomlands fört upp frågan på dagordningen hos svenska folket? Det rekordstora förtroendet kan i så fall vara ett tecken på att svenskar vill värna forskningens betydelse för samhället, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet, VA.
I undersökningen anger 61 procent ett mycket stort eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan föregående år och det högsta resultat som uppmätts sedan den frågan började ställas 1997.
Högutbildade har ett större förtroende än de med lägst utbildning. Och yngre personer har större förtroende än äldre. Den starkaste kopplingen finns dock mellan förtroende och bostadsort: Förtroendet för universitet och högskolor är minst på landsbygden, och störst i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Var man bor har en betydligt större inverkan på förtroendet än hur lång utbildning man har, eller hur gammal man är. Det här är stora skillnader som behöver undersökas mer, säger Gustav Bohlin.
Antal svarande i varje grupp: Ren landsbygd = 492; Mindre tätort = 963; Stad/större tätort = 763; Sthlm/Gbg/Malmö = 1080.
Störst förtroende för medicin
I undersökningen mäts även förtroendet för olika forskningsområden. Medicin ligger högst (76 procent har mycket eller ganska stort förtroende), därefter följer teknik (67 %), naturvetenskap (61 %), samhällsvetenskap (49 %), utbildningsvetenskap (42 %) och humaniora (39 %).
– Den avgörande skillnaden mellan till exempel medicin och humaniora är inte att fler har litet förtroende för humaniora. Skillnaden ligger i att många fler svarar att de saknar uppfattning om humaniora. I en kommande studie vill vi titta närmare på varför det är så, säger Gustav Bohlin.
Frågan lyder: Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden? Svarskategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende, Ingen uppfattning. Antal svarande i 2017 års undersökning: Medicin = 1 778; Teknik = 1 778; Naturvetenskap = 1 770; Samhällsvetenskap = 1 775; Utbildningsvetenskap = 1 769; Humaniora = 1 765.
Stabilt förtroende för forskare
Svenska folkets förtroende för forskare har legat stabilt de senaste åren. I de senaste två mätningarna har 62 procent mycket eller ganska stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. Endast tre procent uppger att de har mycket eller ganska litet förtroende. Mönstret för olika gruppers förtroende för forskare liknar på många sätt förtroendet för universitet och högskolor. Bland lågutbildade har 59 procent mycket eller ganska stort förtroende för forskare, att jämföra med 68 procent bland högutbildade. Bland boende på landsbygden har 54 procent mycket eller ganska stort förtroende, jämfört med 71 procent bland personer bosatta i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Frågan lyder: Hur stort förtroende har du för hur forskare sköter sitt arbete? Svarskategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende, Ingen uppfattning. Totalt antal svarande år 2017 är 1 780 personer.
Satsa på forskning om hjärt-lungsjukdomar och miljö
Varje år ställs frågan inom vilka områden Sverige bör satsa på forskning på ”världsbästanivå”. Här har forskning om hjärt- och lungsjukdomar och miljö störst stöd bland svenska folket (96 respektive 92 procent anser det vara mycket eller ganska viktigt att satsa på dessa områden). Forskning om rymden och filosofi får minst stöd, och ses som viktiga satsningar av en tredjedel.
Frågan lyder: Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden? Svarskategorierna är: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt, Inte alls viktigt, Ingen uppfattning. Antal svarande i 2017 års undersökning: Hjärt- och lungsjukdomar = 1 779; Miljö = 1 771; IT = 1 761; Pedagogik = 1 761; Nationalekonomi = 1 762; Genteknik = 1 754; Statsvetenskap = 1 762; Nanoteknik = 1 761; Rymden = 1 767; Filosofi = 1 763.
– I Sverige och i många andra länder finansieras en stor del av forskningen med skattemedel. Det här bygger på att allmänheten – skattebetalarna – har förtroende för att forskare och deras institutioner använder pengarna på ett bra sätt. I olika studier följer vi sedan 2002 vad svenska folket tycker i de här frågorna, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA.
Rapporten är baserad på resultat i 2017 års SOM-undersökning och är skriven av fil. dr Gustav Bohlin. Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval av 3 400 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, ett samarbete mellan VA och SOM-institutet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
