GÄSTKRÖNIKA: Låt oss arbeta tillsammans med samverkansuppdraget

Skapad:

2017-12-19

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Orden samarbete och samverkan betyder ungefär samma sak i allmänspråket. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien 2009 definieras samarbete som ’arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte’ och samverkan som ’gemensamt handlande för visst syfte’. Det är svårt att se någon betydelseskillnad, utom möjligen vad beträffar stilnivå. Men i högskolesammanhang används samverkan som en term.

VAs första ordförande Majléne Westerlund Panke och nya ordförande Kerstin Norén under VA-dagen 2017 Vart vi är påväg? – kunskap, källkritik och kommunikation.

Lärosätenas samverkansuppdrag har utvecklats under många decennier (se en historik i Mats Benners och Sverker Sörlins historik Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv. Vinnova 2015.). Det är tydligt att uppdraget har utvecklats successivt och numera både innehåller fler komponenter och uppmärksammas och formaliseras alltmer på lärosätena. Därmed styrs det också allt tydligare såväl från regeringen som inifrån lärosätena själva. Regeringen har också tillsatt en utredning om styrning av och resursfördelning till lärosäten. Samverkan tillhör det som lyfts fram som särskilt viktigt i utredningsuppdraget.

Lärosätenas portaluppdrag uttrycks i högskolelagens 1 kapitel, 2 paragrafen:

Staten ska som huvudman anordna högskolor för:

  1. Utbildning som vilar på konstnärlig eller vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet, och
  2. Forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.

I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Det som brukar kallas samverkansuppdraget är den mening som står under de numrerade uppdragen utbildning och forskning. Den brukar tolkas som att lärosätena ska samverka kring just sin utbildning och forskning (och därför är det inte så lämpligt att tala om en tredje uppgift). Samverkansuppgiften tycks bestå av tre delar, samverkan, information och nyttiggörande, men de hänger förstås ihop.

I lagen står det att lärosätena ska ”samverka med omgivande samhälle”. Det handlar alltså inte om samarbete som sker mellan akademiker inom och mellan lärosäten. Men det finns missförstånd kring detta – därför förespråkar jag att man skiljer mellan de två orden samverkan och samarbete när man talar om lärosätenas uppdrag.

Samverkan ses både som en möjlighet till utbyte med omvärlden av avancerad och relevant kunskap och som ett sätt att vid behov samarbeta med andra akademiska ämnesområden för att lösa problem i omvärlden

Ett begrepp som dykt upp som modell för hur lärosätena ska organisera sin verksamhet är kompletta miljöer. Enkelt uttryckt kan cheferna arbeta så att utbildning, forskning och samverkan utförs och utvecklas sammanhängande. Samverkan ses både som en möjlighet till utbyte med omvärlden av avancerad och relevant kunskap och som ett sätt att vid behov samarbeta med andra akademiska ämnesområden för att lösa problem i omvärlden, där ju flera ämnen oftast behöver medverka. Mycket av det strukturerings- och styrningsarbete som nu äger rum på lärosätena handlar om att integrera samverkansarbetet med utbildning och forskning.

Vetenskap & Allmänhet vill vara en ledande kunskapsnod för samverkansuppgiften genom att stärka olika dimensioner av den, både demokratiska och kulturella delar, och sådana som rör samhällsnytta och bildning. Det stämmer väl överens med lärosätenas organisering i kompletta miljöer.

Jag hoppas kunna involvera lärosätenas chefer på olika nivåer mer i VAs arbete, eftersom de i allt högre grad arbetar i kompletta miljöer och dessutom har överblick över hela verksamheten. På den vägen kan också studenter involveras mer i VAs arbete.

/Kerstin Norén, ordförande Vetenskap & Allmänhet


Kerstin Norén är nybliven ordförande i Vetenskap & Allmänhet och professor emerita i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare varit prorektor vid Göteborgs universitet, rektor vid Karlstads universitet och Högskolan Väst, och har alltid varit intresserad av populärvetenskap och kommunikation. Bland annat medverkade hon i många år i Språkprogrammet ”Ord om orden” i Sveriges Radio Skaraborg.

Läs mer om VAs styrelse här.

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Kommentarer om “GÄSTKRÖNIKA: Låt oss arbeta tillsammans med samverkansuppdraget

Bra initiativ. Jag tror min grundforskning kan vara intressant att känna till. semantisk analys genom strukturering av ord i en geometriskt systermmodell. Internationell jury gav omdömen ’over the edge’ . Jag presenterade en mock-up. Hemma i Sverige vill ingen varken se eller höra. Jag anar varför och anser universiteten inte tar hand om begåvningar. IT-folket applåderade och rullade ut röda mattan. Ett problem som ingen har löst hade jag utan att ens vara värt att titta på. Gnäll ja. Det kvittar för jag har släppt det. En ny teori är alla forskares dröm. Visst ja. Så länge den är min. Tekniksidan tror det beror på kön. Vad vet jag. Men jag tänker att forskningen har svikit genom att tro att någon i förväg kan detaljplanera en ny teori. Dessutom förlorade landet en placering i framtidens forskning. Empati kanske är ute. Ett förakt utan gränser. Så håll ut. Viktigast av allt är faktiskt att förstå att språket är en spegel. Jag kansler startar en blogg. Det de talar om är inte det de talar om är min intro.. Folk förstår direkt. Ha de /Eva
Pensionär med förmögenhet av algoritmer i byrålådan. ????

Hej!

Jag tror att det är datalingvistik du ska kontakta med dina förslag.

Vänliga hälsningar

Kerstin Norén

Bra initiativ. Jag tror min grundforskning kan vara intressant att känna till. semantisk analys genom strukturering av ord i en geometriskt systermmodell. Internationell jury gav omdömen ’over the edge’ . Jag presenterade en mock-up. Hemma i Sverige vill ingen varken se eller höra. Jag anar varför och anser universiteten inte tar hand om begåvningar. IT-folket applåderade och rullade ut röda mattan. Ett problem som ingen har löst hade jag utan att ens vara värt att titta på. Gnäll ja. Det kvittar för jag har släppt det. En ny teori är alla forskares dröm. Visst ja. Så länge den är min. Tekniksidan tror det beror på kön. Vad vet jag. Men jag tänker att forskningen har svikit genom att tro att någon i förväg kan detaljplanera en ny teori. Dessutom förlorade landet en placering i framtidens forskning. Empati kanske är ute. Ett förakt utan gränser. Så håll ut. Viktigast av allt är faktiskt att förstå att språket är en spegel. Jag kansler startar en blogg. Det de talar om är inte det de talar om är min intro.. Folk förstår direkt. Ha de /Eva
Pensionär med förmögenhet av algoritmer i byrålådan. ????

Hej!

Jag tror att det är datalingvistik du ska kontakta med dina förslag.

Vänliga hälsningar

Kerstin Norén

Hej – vad roligt att se dig på den här posten Kerstin!

Klokt och intressant – och för dem av oss som talat med dig förr om sådana här saker känns en del goda saker igen förstås.

Men en sak som jag funderar pp här är de totala utgifterna för FoU i svensk ekonomi. Lejonparten utgörs av forskning i andra organisationer än lärosäten. Det är företag till stor del men också andra organisationer som statliga verk och landsting. Det är inte sällan forskning med stor samhällspåverkan och dessutom med kortare tidshorisont.

Kanske något att belysa/diskutera hur samhället får kompletta trippel helix miljöer och hur allmännyta kontra särintressen vägs och möts?

Best,

Stefan

Hej!

Kul att höra från dig!

Du har helt rätt i att mycket av forskningen sker inom näringslivet. Det skulle absolut vara intressant att få den spridd, men är inte det mesta av den sekretessbelagd ganska länge? Det betyder att forskningsresultaten är ganska gamla när de kan spridas, även OM de förstås kan vara intressanta ändå.

Vänliga hälsningar

Kerstin

Hej – vad roligt att se dig på den här posten Kerstin!

Klokt och intressant – och för dem av oss som talat med dig förr om sådana här saker känns en del goda saker igen förstås.

Men en sak som jag funderar pp här är de totala utgifterna för FoU i svensk ekonomi. Lejonparten utgörs av forskning i andra organisationer än lärosäten. Det är företag till stor del men också andra organisationer som statliga verk och landsting. Det är inte sällan forskning med stor samhällspåverkan och dessutom med kortare tidshorisont.

Kanske något att belysa/diskutera hur samhället får kompletta trippel helix miljöer och hur allmännyta kontra särintressen vägs och möts?

Best,

Stefan

Hej!

Kul att höra från dig!

Du har helt rätt i att mycket av forskningen sker inom näringslivet. Det skulle absolut vara intressant att få den spridd, men är inte det mesta av den sekretessbelagd ganska länge? Det betyder att forskningsresultaten är ganska gamla när de kan spridas, även OM de förstås kan vara intressanta ändå.

Vänliga hälsningar

Kerstin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *