Våren 2017 arrangerades manifestationen March for Science i fler än 600 städer runtom i världen. Över en miljon människor stod upp för att värna vikten av vetenskap. På årets VA-dag den 18 oktober diskuterades hur vi tar nästa steg för att nå fler kunskapsbaserade beslut, mer källkritik och ökad kommunikation kring forskning i Sverige.
Vetenskap & Allmänhet koordinerade March for Science i Stockholm, som samlade tusentals människor och ett 80-tal organisationer. Syftet med VA-dagen 2017 var att fortsätta dialogen om manifestationens frågor, till exempel hur vi kan förebygga faktaresistens, falska nyheter och ”alternativa fakta”, och främja en politik som vilar på vetenskaplig grund.
Se inspelningen av hela VA-dagen (3 timmar och 33 minuter) här. Klicka på de medverkandes namn i texten nedan för att se deras respektive programpunkter.
”Jag ska avslöja hur okunniga ni är om världen”
Ola Rosling, director Gapminder, inledde dagen med att testa de drygt 200 deltagarnas världsbild – i vilken mån den stämde överens med fakta, och om deras svar var bättre eller sämre än apornas på Skansen. Aporna visade sig vara en oväntat svår motståndare …
Det är världsbilden som styr åsikterna, och för att förändra människors världsbild så måste man ut och undervisa, framhöll Ola Rosling.
– Vi behöver ha en ödmjuk inställning till kunskap, och en förlåtande attityd till att ha fel.
Han menade att känslobudskap och sensationslystnad gör medier till dåliga källor för en balanserad världsbild. Katastrofer och elände får stort utrymme i rapporteringen medan positiv utveckling förbises.
Samtal och praktiska exempel
I ett panelsamtal belyste Anders Ekholm (vice vd Institutet för Framtidsstudier), Emma Frans (forskare vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent) och Åsa Wikforss (professor Stockholms universitet) koncept som evidens, beprövad erfarenhet och forskningsbaserad kunskap. Åsa Wikforss förklarade till exempel skillnaden mellan fakta och kunskap.
– Fakta handlar om hur världen är. Kunskap handlar om hur vi förhåller oss till fakta.
Två praktiska exempel där forskning och skola samverkar kring nya arbetssätt presenterades. Projektet Hjärnvägar är en unik interventionsstudie där forskare och pedagoger studerar hur olika slags pedagogik kan stimulera olika förmågor hos olika barn. Här medverkade Hillevi Lenz Taguchi (professor Stockholms universitet), Tove Gerholm (fil.dr Stockholms universitet) och Harri Silva (pedagog).
I ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren hjälper tusentals elever forskare att kartlägga tonåringars digitala nyhetsflöden. Den ansvariga forskaren för experimentet, Thomas Nygren (docent Uppsala universitet), presenterade preliminära resultat, och läraren Kerstin Ekholm (Fyrisskolan Uppsala) berättade om erfarenheter från klassrummet.
Dialog om vägen framåt
Under eftermiddagen engagerades deltagarna i två rundabordsdialoger. Den första gällde hur vi ska motverka kunskapsresistens. Här inledde Stefan Bengtsson (rektor Chalmers), Git Claesson Pipping (förbundsdirektör SULF), Elin Lydahl (vd TomTits), Cecilia Palm (generalsekreterare Folkuniversitetet) och Olle Zachrison (Ekochef Sveriges Radio) med sin syn på utmaningen, som inspiration för samtalen. Läs rundabordsdiskussionernas förslag till hur vi kan motverka kunskapsresistens och kunskapssäkra samhället i framtiden.
Den andra dialogen handlade om hur vi tillsammans kan främja ett samhälle där faktabaserad kunskap har en självklar och framträdande roll. Anna Dreber Almenberg (professor Handelshögskolan), Anna Hedlund (generalsekreterare Unga Forskare), Björn O. Nilsson (vd IVA), Charlotta Tjärdahl (ordförande SFS) och Klas Wåhlberg (vd Teknikföretagen) bidrog med erfarenheter och aspekter från sina respektive samhällssektorer.
Bildning är basen
Mellan dialogerna gav utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Ulrika Carlsson (riksdagsledamot C) politikernas syn på dagens tema. Gustav Fridolin instämde med de talare som lyft betydelsen av bildning.
– När information finns i överflöd behövs bildning för att bygga, pröva och ompröva den egna ståndpunkten och uppfattningen.
Konferensen avslutades med att VAs grundare, Majléne Westerlund Panke, och föreningens nyvalda ordförande Kerstin Norén (bl.a. professor emerita i svenska språket och ordförande Högskolan i Skövde) samtalade om vad som hänt under de femton år som VA funnits, och vilka föreningens stora uppgifter framöver blir. Vikten av utbildning och folkbildning nämndes särskilt av VAs grundare, liksom vid flera presentationer och diskussioner tidigare under eftermiddagen.
VA-dagen avslutades med mingel kring ett tiotal utställares material i March for Sciences anda.
Nästa steg – tre förslag
I samråd med organisationerna som stödde March for Science har VA under hösten utvecklat tre förslag till samarbeten som ett nästa steg i samma riktning: en kampanj, en filmserie och vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Förslagen hade tryckts upp på informationsblad inför VA-dagen och skickades med alla deltagare hem.
Alla är välkomna att delta!
Läs om #VAdagen i sociala medier via Wakelet HÄR!
Kolla även in resultaten av Mentimeter-diskussionerna med alla förslag till hur vi kan motverka kunskapsresistens och kunskapssäkra samhället i framtiden här.
