Såväl expertvälde som kunskapsnonchalans innebär hot mot demokratin. Det sade Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap på Uppsala universitet, vid seminariet Dialog med förhinder – samverkan mellan politik och forskning i postsanningens tid i Stockholm den 6 mars 2017.
Dialog mellan politik och forskning har varit en hörnsten i nationsbygget, både i Sverige och Finland. Seminariet, som ägde rum på Finlandsinstitutet, tog upp hur dialog och samverkan ser ut i de båda länderna och hur relationerna har förändrats över tid.
Forskarna kommer in alltför sent i beslutsprocessen, om de över huvud taget kommer in. Och även när forskare hörs saknar de ofta inflytande, menade Anu Koivunen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet och docent vid Helsingfors universitet.
– För att bli mer lyssnade på behöver forskarna bli mer aktiva och kommunicera oftare och bättre, sade Anu Koivunen.
Men det är inte alltid lätt att bidra med forskningsbaserad kunskap, påpekade Sverker Sörlin, professor i idéhistoria vid KTH.
– Vad behövs för evidens för till exempel ”flyktingkrisen”? Samhällsförändringar ska ske på rationell grund, men vi måste också väga in värderingar!
Efter gruppdiskussioner mellan seminariedeltagarna om möjligheter och hinder för samverkan mellan politik och forskning, kommenterades och diskuterades de förslag som framkommit.
– Det finns fördelar med att vetenskapliga oenigheter exponeras och att politikerna sedan får ta ställning, sade Shirin Ahlbäck Öberg.
Timo Aarrevaara, professor i offentlig förvaltning vid Lapplands universitet, påpekade att forskning är mer långsiktig än politiken. Intressegrupper kan påverka forskningsagendan men talar ibland förbi varandra.
– Vi har en ny situation nu när vissa grupper vill begränsa den fria forskningen.
– Alla regeringar oavsett färg petar ibland i detaljer de inte har med att göra i sin forskningspolitik, menade Finn Bengtsson, moderat svensk riksdagsledamot. Han påminde om att forskningen samtidigt bara är en komponent att väga in vid beslut i komplexa frågor, till exempel stora infrastruktursatsningar
I nordiska samhällen är politikerna intresserade av att ta del av kunskap och forskningen har ganska stort inflytande på beslutsfattandet
– Kimmo Sassi
– I nordiska samhällen är politikerna intresserade av att ta del av kunskap och forskningen har ganska stort inflytande på beslutsfattandet, hävdade hans kollega Kimmo Sasi, tidigare minister och riksdagsledamot för Samlingspartiet i Finland.
Han påpekade att olika forskare ofta kommer till olika slutsatser och exemplifierade med vid vilken ålder det är lämpligt för små barn att börja i förskola. Argumenten handlar såväl om barnets bästa, som samhällsekonomi och jämställdhet.
– Det är långt ifrån alltid det finns en objektiv sanning, sade Kimmo Sasi.
Seminariet anordnades i samarbete mellan Finlandsinstitutet i Stockholm, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland och Vetenskap & Allmänhet.
Ta del av hela seminariet via filmen ovan och se vår Wakelet HÄR!.
