Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället ska utvecklas, synliggöras och premieras. Det skriver regeringen i propositionen om den kommande forskningspolitiken som presenterades den 28 november, och som Vetenskap & Allmänhet välkomnar.
För den kommande tioårsperioden pekar regeringen ut tre delmål för högskolans verksamhet:
- Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Investeringarna i forskning och utveckling bör fortsatt överskrida EU:s mål
- Förstärkt forskningskvalitet och ökad jämställdhet
- Ökad samverkan och samhällspåverkan.
Regeringen kommer att tillsätta en utredning som ska lämna förslag till nya principer och former för högskolans styrning och resurstilldelning. Under en övergångsperiod vill regeringen fördela merparten av nya anslag till forskning och utbildning på forskarnivå utifrån dels dagens två kvalitetsindikatorer, dels samverkan med det omgivande samhället.
– Det är mycket glädjande att lärosätena kommer att få konkreta incitament för att kunna arbeta mer inkluderande. Det behöver löna sig och vara meriterande för forskare att föra en dialog med allmänheten och att involvera näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället i sitt arbete. Träning i att samverka och kommunicera måste ges redan i forskarutbildningen, säger Cissi Askwall, generalsekreterare vid Vetenskap & Allmänhet, VA, som gärna medverkar i utredningen.
Regeringen anser att det är viktigt att också uppmärksamma och utveckla samverkan med enskilda medborgare. Även forskningsfinansiärerna kan bidra till det genom kommunikation om forskning och forskningsresultat.
– Vi välkomnar att regeringen anlägger ett brett och dialogiskt perspektiv på samverkan, och ser en bredd av aktörer som högskolan kan och bör samverka med, fortsätter Cissi Askwall.
Mobilitet mellan akademi och samhälle
Samverkan bör enligt propositionen också fortsatt främjas genom adjungerade lärare, industridoktorander och så kallade förenade anställningar.
– Det är bra att regeringen vill underlätta mobilitet mellan olika samhällssektorer. Det förbättrar både undervisning och forskning. Vi hade dock velat se en mer utförlig diskussion om värdet av den här typen av anställningar. Lärosäten anställer, men regeringen kan premiera lärosäten som arbetar i den riktningen, säger Maria Lindholm, chefsutredare VA.
Stärkt forskningsanknytning av utbildningen
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är i dag ansvarigt för kvalitetssäkring, tillsyn och uppföljning av högskolans verksamhet. Regeringen kommer att ge UKÄ i uppgift att ansvara för kvalitetssäkringen även av forskning. Ett mer sammanhållet system för kvalitetssäkring bedöms bidra till att kopplingen mellan forskning och utbildning ökar.
Mer medel tillförs för att öka forskningsanknytningen i utbildningen. Regeringens avsikt är att i budgetpropositionen för 2018 föreslå att lärosätena får ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som omfattar minst 12 000 kronor per helårsstudent. Positivt är också att regeringen vill prioritera arbetet med karriärvägar för yngre forskare.
Öppen tillgång till vetenskap
En omställning till öppen tillgång (open access) till forskningsresultat, vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd senast inom tio år, skriver regeringen, men påpekar samtidigt att omställningen hindras bland annat av att det saknas tydliga incitament för forskare att göra forskningsresultat och forskningsdata öppet tillgängliga. Sverige behöver samarbeta med andra länder såväl inom EU som globalt för att klara detta, är budskapet.
– Det är glädjande att regeringen tydligt visar vägen mot en större öppenhet i forskningen och lyfter fram vikten och värdet av att forskare samverkar med det omgivande samhället. Vi hade dock hoppats på skarpare förslag om hur EU:s principbeslut om en övergång till öppen vetenskap kan omsättas till praktik i Sverige. Att bara fokusera på öppen tillgång till publikationer är inte tillräckligt, säger Cissi Askwall.
– Däremot är det bra att regeringen lyfter fram att Sverige även fortsättningsvis ska arbeta strategiskt och proaktivt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram. Och självklart måste investeringarna i forskning och utveckling fortsatt överskrida EU:s mål, avslutar Maria Lindholm.
