Öppen vetenskap handlar både om hur forskning görs tillgänglig och om hur den bedrivs. På årets VA-dag diskuterades vad öppen vetenskap innebär i praktiken, och hur vi ska få till det i Sverige.
EU:s medlemsländer beslutade i våras att gå mot ett system för öppen vetenskap. Öppen vetenskap är därmed inte längre ett ”om” – det är ett ”när” och ett ”hur”. Detta var temat för VA-dagen 2016 som gick av stapeln den 12 oktober i konferenscentret Tidningshuset i Stockholm.
Bra för forskning, ekonomi och samhälle
Enligt Celina Ramjoué, chef Data Policy for Science DG Connect vid EU-kommissionen förväntas öppen vetenskap vara bra för
- forskningen, som härigenom kan bli mer effektiv, verifierbar, transparent och interdisciplinär,
- ekonomin, när öppen vetenskaplig information leder till innovationer,
- samhället, som får en bredare, snabbare, mer transparent och jämställd tillgång till vetenskaplig information – vilket leder till större inverkan av vetenskap på samhället i sin helhet.
– Sverige är inne på rätt väg när det gäller öppen vetenskap, men jag hoppas att ni också fortsätter att engagera er på europeisk nivå. Det tar lite tid och kräver arbete, men är värt det, sa Celina Ramjoué i sitt anförande på VA-dagen.
Dialog om delar av öppen vetenskap
Begreppet öppen vetenskap är sammansatt av flera olika delar. Här ingår öppen tillgång (till vetenskapliga publikationer och data), att involvera allmänheten – till exempel i medborgarforskning (citizen science), forskningskommunikation, koppling till politiska beslut (vilket ska leda till ett evidensbaserat beslutsfattande), alternativa sätt att mäta vetenskaplig prestation (alternative metrics – altmetrics), och en e-infrastruktur som klarar av att möta delarnas behov.
Några av dessa delar var teman för rundabordsdialoger där VA-dagens drygt 200 deltagare i mindre grupper samtalade om delarnas möjligheter och utmaningar. Dialogerna följdes upp med paneldiskussioner och omröstningar i plenum för att ta fram de viktigaste möjligheterna och utmaningarna.
Omröstningsresultaten kan ni se nedan.
Viktig demokratifråga
Regeringens syn på öppen vetenskap framfördes av Karin Röding, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet hos forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, samtidigt som hon fick ta del av resultaten från VA-dagens omröstningar.
– Tillgång till öppen data och forskningsresultat är en viktig demokratifråga, framhöll Karin Röding.
Vem har då ansvaret för att driva igenom öppen vetenskap i Sverige? Forskarsamhället gemensamt, menade Karin Röding, men poängterade att det även behövs draghjälp från politiskt håll.
Se delar av VA-dagen eller hela evenemanget
De fyra delar av öppen vetenskap som diskuterades i rundabordsdialogerna var öppen tillgång, öppna data, medborgarforskning och ansvarsfull forskning och innovation.
Delarna introducerades av:
- Öppen tillgång (open access): Beate Eellend, handläggare openaccess.se, Kungliga biblioteket
- Öppna data (open data): Christopher Kullenberg, forskare Göteborgs universitet
- Medborgarforskning (citizen science): Kjell Bolmgren, forskare Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
- Ansvarsfull forskning och innovation, RRI: Maria Lindholm, chefsutredare VA
I de efterföljande panelsamtalen deltog:
- Rickard Zetterberg (koncernchef Esri),
- Anna Troberg (verksamhetschef Wikimedia Sverige),
- Maria Gunther (vetenskapsredaktör Dagens Nyheter),
- Charlotta Tjärdahl (vice ordförande Sveriges förenade studentkårer),
- Jens Hjerling-Leffler (forskare Karolinska Institutet och ledamot av Sveriges unga akademi),
- Astrid Söderbergh Widding (rektor Stockholms universitet),
- Sven Stafström (generaldirektör Vetenskapsrådet).
Peter Lång, konstnär och kompositör, inledde dagen med ett anförande om vetenskapliga uttryck i konsten.
Kommentarer om “Dialog, Digitalisering, Delaktighet – VA-dagen 2016 om öppen vetenskap”