Debattens vågor går ofta höga om utbildning och kunskap. Vad är det som driver på den ökade utbildningen, vilka ska utbilda sig, vad bör de lära sig och hur står sig individuella bildningsmotiv i relation till samhällsperspektiv som krav, nytta och anställningsbarhet?
Precis som alla andra har jag själv många åsikter och diskuterar gärna dessa frågor. Men även denna diskussion mår bra av att tillföras fakta som komplement till åsikterna. Just därför har vi i Studieförbunden genomfört en undersökning med hjälp av Novus. Mellan 6 och 19 november 2015 genomfördes 1 000 webbintervjuer med ett slumpmässigt urval från Novus Sverigepanel.
Undersökningen visar att ren nyfikenhet är den viktigaste drivkraften för att lära sig mer för sju av tio vuxna.
För mig är det väldigt hoppingivande att nyfikenhet är den allra starkaste kraften till kunskap. Satsningar på bildning och utbildning motiveras ofta med nytta för individ eller samhälle. Men när vi nu undersöker saken ser vi att utbildning, bildning och kunskap handlar om så mycket mer. Den allra viktigaste drivkraften för människor att bilda sig och studera är önskan att lära sig mer, växa och utvecklas som människa. För oss engagerade i studieförbunden är det väldigt positivt eftersom människors inre lust att lära och utvecklas på ett självklart sätt står i centrum för vår verksamhet.
Människor som vill lära sig mer vänder sig helst till studieförbunden.
I en tid när det finns ett ytterst omfattande, brett och varierat utbud av utbildningar och sätt att finna kunskap blir jag förstås uppmuntrad av att studieförbunden kommer före universitet, bibliotek, folkhögskolor och Komvux på listan över vart människor vill vända sig när de vill lära sig nytt. Så många som varannan person vill lära sig mer genom att delta i en studiecirkel.
Språk, mat och hälsa är de populäraste områdena.
Vi ser människors ökade rörlighet och kontakter med personer från andra länder tydligt i undersökningen genom att intresset för att lära sig språk växer. Språk är därmed det allra mest populära ämnesvalet.
Jag tycker att det är rätt fascinerande att språkintresset ökar och vidgas från de språk som traditionellt varit dominerande till språk som thailändska, arabiska och koreanska. För oss är det också viktigt att kunna möta de markant ökande behoven av att lära sig svenska som främmande språk.
Det förvånar knappast att ämnen som mat och dryck, hälsa och friskvård också ligger högt på listan över de mest populära ämnesområdena. Säg mig vem som inte är mån om att må bra? Många vill lära mer om mat för att det är spännande och intresset för den egna hälsan är stort i hela samhället.
Tidsbrist ökar kraven på flexibilitet.
Så många som hälften av dem som egentligen är intresserade av att lära sig något nytt anger att de saknar tid att göra det. Tidsbristen är störst hos de medelålders och yngre. Det är inte lätt att hitta tid att sätta av för eget lärande mellan jobb, familj och fritidsintressen.
När konkurrensen om människors tid och uppmärksamhet ökar gäller det för oss i Studieförbunden och alla andra delar av utbildningssektorn att hitta smidigare och mer flexibla vägar att ta del av kursutbudet. Vi behöver erbjuda mer av distans- och nätbaserade studiecirklar tillsammans med seminarier, workshops och kurshelger som läggs in med kort varsel.
Utmaningarna är många men utgångsläget är prima. Väldigt många människor tycker att det är roligt att lära sig.
/David Samuelsson
David Samuelsson är generalsekreterare för Studieförbunden som är bransch- och intresseorganisation för de tio studieförbunden. Han har arbetat i åtta år på Utbildningsdepartementet med utbildnings- och forskningspolitik där han var planeringschef. Dessutom har han arbetat på konsultföretaget JKL, studerat till en Master of Public Administration vid Harvard University och varit rådgivare till Socialdemokraternas partiledning i välfärdsfrågor.
Läs mer om VAs medlemsorganisation Studieförbunden här.
