Så kan civilsamhället förbättra forskning och innovation

Skapad:

2015-07-09

Senast uppdaterad:

2023-10-17

Civilsamhället har medverkat till många samhällsinnovationer som vi nu tar för givna, exempelvis förskola, folkbibliotek och äldreomsorg. För att lösa framtidens samhällsutmaningar behövs samverkan mellan civilsamhället, forskarvärlden, näringsliv och offentlig sektor. Hur man bäst tar tillvara civilsamhällets kunskaper och erfarenheter diskuterades vid ett seminarium arrangerat av Ideell Arena, VINNOVA och Vetenskap & Allmänhet (VA) under Almedalsveckan i Visby.

VA i Almedalen lunchseminarium bildspel
Ett nytt landskap för forskning, utveckling och innovation håller på att utvecklas. För att kunna få till hållbara lösningar på olika samhällsutmaningar krävs kreativ samverkan mellan forskningen och det omgivande samhället. Användarnas behov kommer i allt större utsträckning att vara utgångspunkten för forskning och innovation.

Karin Larsdotter, verksamhetsutvecklare på VA, berättar om begreppet RRI (Responsible Research and Innovation) som är centralt inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. VA ansvarar för den svenska noden i RRI Tools, ett stort EU-projekt som ska ta fram metoder för att arbeta RRI-baserat.

– RRI handlar om att ta fram innovationer som folk vill ha, som är etiska och som bidrar till hållbar utveckling. För det behövs en kontinuerlig dialog med alla aktörer, bland annat civilsamhället. Här finns stora möjligheter för civilsamhället att vara med och bidra, säger hon.

Pengar för att involvera civilsamhället i forskning

Det finns pengar att söka för samverkan kring forskning och innovation, både nationellt och internationellt. Linda Bell är chef för EU-relationer vid VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Hon berättar att Horisont 2020 är världens största forskningsprogram och har stort fokus på samhällsutmaningar och samverkan över sektorer och discipliner.

– Sverige är unikt i att ha ett så stort och specialiserat civilsamhälle och det finns goda möjligheter för civilsamhället att vara med i internationella forskningsprojekt.

– Allt från miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen till vårdorganisationer och VA är redan med. Det är viktigt med organisationer som vidgar innovationsbegreppet och bidrar till att lösa samhällsproblem.

Intresserade organisationer är välkomna att ta kontakt med VINNOVAs nationella kontaktpersoner med sin idé. VINNOVA ordnar också öppna möten och seminarier om Horisont 2020.

Erfarenheter från civilsamhället

– Det finns inte många verksamheter i samhället som inte börjat i civilsamhället. Ett exempel är BVC som började med Mjölkdroppen, säger Ludvig Sandberg, politiskt sakkunnig på Forum, en intresseorganisation för socialt inriktade organisationer med ett 40-tal riksorganisationer som medlemmar. Flera av deras medlemmar samarbetar med näringslivet, vilket är en viktig faktor för förnyelsearbetet.

I Örebro blev Forum inbjudet till ett partnerskap med bland annat Region Örebro, universitetet, organisationen Sesam och flera mindre föreningar efter att flera aktörer kommit fram till att det stödsystem man hade för FoI inte fungerade för civila aktörer. Forum skulle fungera som en bro mellan den regionala och nationella nivån. Man valde att arbeta efter folkbildningspedagogiken för att alla skulle känna sig hemma i arbetet och forskningscirklar startade ute i kommunerna. Frågan som ställdes var vilken forskning som fanns och hur den var innovativ.

– Det var viktigt att se att det behövdes flera olika forskningsinriktningar för att få flera perspektiv. Förnyelse behöver inte innebära en helt ny verksamhet, utan kan handla om nya samarbeten och nya sätt att arbeta.

Johanna Hållén, förbundssekreterare för PRO, berättar om projektet Smedpack där civilsamhället involveras i utveckling av säkrare läkemedelsförpackningar.

– Människor dör varje år för att de tar fel medicin, så det är ett otroligt viktigt projekt. Vi såg läkemedelsförpackningar i ett annat perspektiv, säger Johanna Hållén.

Uppgiften är att ta fram förpackningar som är både säkra och användarvänliga. PRO har varit involverade i projektet och arbetat tillsammans med forskare och innovatörer sedan 2012.

PRO är också med i ett projekt där de med hjälp av sina medlemmar utvärderar och utvecklar produkten näringsshot. Näringsshoten är framtagen för att äldre snabbt ska få i sig energi, till exempel när de ska gå upp ur sängen. Ett hundratal medlemmar är med i projektet och smakar, känner och luktar på näringslösningen för att säkerställa att den blir användbar. Arbetet sker i samverkan med VINNOVA och Högskolan Kristianstad.

Erfarenheter från forskarsamhället

Ola Segnestam Larsson är forskare vid Ersta Sköndals högskola och forskar om och med civilsamhället. Genom olika forskningsprojekt har han olika perspektiv på innovationsförmågan i civilsamhället.

– Civilsamhället präglas ofta av frivillighet, inte formell kunskap. Det civilsamhället är bra på är att vara innovativa i meningen att se sådant som är fel i samhället och hitta lösningar. Vi forskare tittar på hur vi kan hjälpa dem att göra detta. Se nya målgrupper och hitta nya lösningar.

Han lyfter frågan om vilka i samhället civilsamhällets organisationer företräder.

– Är de representativa för en hel grupp eller är det några få intresserade? Civilsamhället är inte speciellt demokratiskt. Civilsamhället ger inte heller så spridda resultat utan mer lokala effekter.

En handuppräckning visar att en majoritet av seminariedeltagarna arbetar i eller är förtroendevalda i ideella organisationer. Många ställer frågor och berättar om egna erfarenheter. Flera undrar hur de ska klara att skriva ansökningar och administrera projekt.

– Det kommer alltid vara en viss administration att få projektbidrag, men vi arbetar hela tiden med att det ska bli lättare, säger Linda Bell.

– Något vi ofta ser är att många ansökningar är marknadsmässigt skrivna. Det behöver de inte vara; innovationer behöver inte möta en marknad, tillägger Ludvig Sandberg

Mina bästa tips

Avslutningsvis ger de medverkande sina bästa råd till ideella organisationer som vill medverka i forskning.

Ludvig Sandberg: Många som tar fram nya förslag möter hot. Det är bra att vara medveten om – men strunta i det och fortsätt ändå. Var stolt över idén men samarbeta med andra.

Johanna Hållén: Ska man vara med i ett forskningsprojekt måste man skapa tid att vara med. Det är också viktigt att förankra arbetet i organisationen.

Karin Larsdotter: Våga och vinn! Erfarenheter från samarbeten mellan aktörer är att man hittar nya kontaktytor som ger spinn-off-effekter även i andra sammanhang.

Linda Bell: Ta kontakt med oss på VINNOVA så hjälper vi er så gott vi kan!

Ola Segnestam Larsson: Ideella organisationer är bra på innovationer och behöver inte forskningen.

Text: Lena Söderström, VA
Foto: Mika Nitz Pettersson, VA

Kontakt

Lena Söderström

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *