Var med och skapa nya bilder av forskning

Det finns ett växande behov i samhället av att kunna kommunicera genom bilder. Kunskap om bilder och bildkommunikation är betydelsefullt för att kunna uttrycka sina egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet, precis som det är betydelsefullt att ha kunskap om vad forskning och vetenskap är.

Vi på VA är samarbetspartner och stödjer HumSamverkans bildprojekt. De bilder som i dag används för att illustrera forskning och innovation är i regel hämtade från naturvetenskapen och är ofta väldigt stereotypa. Sök på internet med vilken sökmotor som helst för bevis!

VA har gjort studier om hur barn och ungdomar ser på forskare. Bland annat har barn i anslutning till vetenskapsfesten ForskarFredag fått rita sig själva som forskare och dessa bilder har analyserats i rapporten Myself as a researcher. Denna och tidigare studier visar att lågstadieelever ser forskare som stereotyper: en forskare är vit, tunnhårig, manlig, klädd i en labbrock och glasögon, arbetar ensam bland en samling av provrör, flaskor och maskiner i en laboratoriemiljö.

Den stereotypa bilden skapas tidigt. Forskare har föreslagit en rad olika orsaker till detta, till exempel skolböcker, skolans syn på vetenskap, TV-program, filmer, serietidningar samt massmedias bild av forskare.

-Ett skäl till att bilder och bildmedier har så stor betydelse är att de talar till vårt känsloliv på ett omedelbart sätt, som min gamla professor i Informationsdesign Rune Pettersson sa.

Ett är i alla fall säkert: Det är oftast BILDEN av forskare som barn först kommer i kontakt med för att bilda sig en första uppfattning om forskning.

Även i vår studie Unga om kunskap – en djupintervjustudie är slutsatsen att bilden av en forskare liknar den stereotyp som förmedlas i serietidningar och barnprogram, som exempelvis professor Kalkyl i Tintin: Det är en man, oftast äldre, med vitt hår och skägg samt glasögon. Ibland står håret på ända. En forskare håller på med experiment.

De få bilder som illustrerar humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen föreställer oftast inte själva forskningen som bedrivs och visar därför inte heller hur den kan bidra till något i samhället.

VA genomför årliga studier om allmänhetens förtroende för forskning och det är genomgående så att humaniora, tätt följt av utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap, har det lägsta förtroendet av alla forskningsområden.

Bilder är mycket viktiga och kanske särskilt med tanke på förtroende och trovärdighet.

Denna problematik har HumSamverkan uppmärksammat och driver därför ett projekt för att skapa nya bilder av hum/sam-forskning. Se filmen nedan och även filmen längst ner på sidan om det event de hade på VINNOVA om projektet, där jag medverkade.

1. Första steget i projektet har varit att skapa ett nytt bildtänk.
2. Andra steget är en tävling för att få fram nya foton och illustrationer som bygger på bildtänket.
3. Tredje steget blir att efter tävlingen bilda ett interaktivt bildforum för universitet/högskolor, forskningsfinansiärer, journalister m.m. som vill hitta nya sätt att illustrera hum/sam-forskning eller finna alternativ till generiska bilder av forskning och innovation (dvs. som inte bara utgår från natur- eller teknikvetenskap)

Eftersom jag sitter i juryn för bildtävlingen, själv illustrerar och är en bildmänniska vill jag lyfta vikten av att många deltar! Arbeta gärna i dialog med andra för att ta fram snygga, trovärdiga, genomtänkta och inspirerande bilder av humsam-forskare och forskning för att öka kunskapen och medvetenheten om vad forskning och vetenskap är och visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Samt att forskning är viktigt för alla och allt i vår vardag och på vår jord. Var med och skapa nya bilder av forskning!

Deadline för inlämning är den 19 augusti