Jag blickar ut över havet. Det är en kall dag i december. Sjöröken sveper in bron över Sundsvallsfjärden som i en vit slöja, och plötsligt: ”Pang pang pang, pang pang!”
Publiken rycker till. Mannen på scenen fortsätter:
Nu ser jag hur fordonen krockar ute på bron och jag hör hur bilplåt knycklas samman. Sedan blir det tyst.
Benny Thörnberg forskar kring elektroniska ögon. Sådana kan till exempel se en tunn isskorpa som ett mänskligt öga inte upptäcker. Fördelarna med att ha koll på väglaget är uppenbara: Att kunna salta, sanda eller sänka hastighetsgränsen så snart halka uppstår.
Benny Thörnberg var en av 55 forskare i Forskar Grand Prix 2014, en tävling i att presentera sin forskning så intresseväckande, begripligt och underhållande som möjligt. Det gäller att fånga publiken, förklara hur forskningen går till och vilka resultat den kan leda till – på bara fyra minuter.
För att lättare klara utmaningen erbjuds coachning och föreläsningar i sådant som muntlig presentation, retorik och dramaturgi. Presentationerna bedöms sedan av en expertjury och av publiken.
Benny Thörnberg vann Forskar Grand Prix i Sundsvall. I den nationella finalen i Stockholm, där han tävlade mot sju andra regionala vinnare, kom han trea. Segrade gjorde Michael Braian som forskar om att 3D-printa tänder.
För 2013 års vinnare Andreas Ohlin har segern sannolikt räddat liv. Hans forskning om hur ändrade hygienrutiner kan minska dödligheten bland för tidigt födda barn har fått stor uppmärksamhet. Många av Sveriges sjukhus har infört de nya rutinerna.
Att tävla i bästa framträdande passar nog inte alla, men att berätta om sin forskning är varje forskares uppgift – så att resultaten kan komma till nytta, så att allmänheten vet hur skattemedlen används, så att politiker har faktabaserade beslutsunderlag, så att nyfikenhet på vetenskap kan väckas och nya generationer forskare växa upp.
Forskning visar också att forskare som är duktiga på att kommunicera är mer framgångsrika. De har lättare att finna finansiering och samarbetspartners, och de får nya perspektiv och idéer – som gör dem till ännu bättre forskare.
Problemet är att kommunikation inte lönar sig, i alla fall inte på kort sikt. Trots att det står i Högskolelagen att forskare ska samverka med det omgivande samhället är det få lärosäten som räknar det som en merit vid lönesättning eller tillsättning av tjänster.
Jag hoppas och tror att tävlingar som Forskar Grand Prix kan inspirera forskare att förstå värdet av kommunikation. Så kan många fler få upp ögonen för hur forskning kan förbättra väglag och mycket annat i vår vardag.
Cissi Billgren Askwall, Vetenskap & Allmänhet
Denna krönika har också publicerats i tidningen Naturvetare nr 1 2015
Fakta om Forskar Grand Prix
Forskar Grand Prix är en tävling där forskare presenterar sin forskning för publik. De bedöms av en expertjury och publiken gemensamt. Regionala deltävlingar anordnas som en del av vetenskapsfesten ForskarFredag den sista fredagen i september. Vinnarna av deltävlingarna möts sedan i en nationell final anordnad av Vetenskap & Allmänhet och forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
