Våga värna grundforskningen, gör tredje uppgiften till en integrerad del av universitetens forskning och utbildning och låt samverkan bli meriterande för forskarkarriären. Dessa var några av åsikterna som fördes fram av medverkande vid RIFOs och VAs seminarium Stärk samverkan mellan forskning och samhälle! som ägde rum i Riksdagens förstakammarsal den 19 november.
Seminariet samlade synpunkter på samverkan från många intresseområden – industri, politik, små och stora lärosäten, den enskilda forskaren, och förstås de båda forskningsråden Vetenskapsrådet och VINNOVA, vars parallella pågående regeringsuppdrag utgjorde utgångspunkt för seminariet. Både VINNOVA och Vetenskapsrådet framhöll att de gärna skulle ta emot ett regeringsuppdrag att tillsammans utforma ett gemensamt förslag till modell, som omfattar myndigheternas nuvarande separata uppdrag.
Kollegial bedömning av kvalitet
Vetenskapsrådets regeringsuppdrag består i att utreda hur resurser kan fördelas på ett sådant sätt att det premierar kvalitet hos landets universitet och högskolor.
– Omfördelningen är alltså ett medel att nå högre kvalitet – inte ett mål i sig, sa Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.
Förslaget till kvalitetsutvärderingssystem som Vetenskapsrådet har tagit fram går under namnet FOKUS. Enligt förslaget kommer en kollegial bedömning av fem huvudpaneler med ansvar för de olika vetenskapsområdena att ligga till grund för fördelningen. Bedömningskriterierna som panelerna använder inriktar sig på tre komponenter: (1) vetenskaplig eller konstnärlig forskningskvalitet, (2) kvalitetsutvecklande faktorer och (3) genomslag utanför akademin, där den första komponenten ges 70 procents vikt, och de övriga två 15 procent vardera. Bedömningen grundas på fallstudier, samt lärosätenas egen beskrivning av strategier och resurser.
Förslaget ska före jul presenteras för regeringen, och därefter remissbehandlas under 2015. De första pilotstudierna är planerade att genomföras under 2016. En första utvärderingsomgång utan efterföljande resurstilldelning genomförs år 2017, följt av en andra utvärderingsomgång 2019 – denna gång med justerad resurstilldelning som följd.
Att mäta samverkan
VINNOVAs parallella uppdrag ligger i att undersöka om det går att mäta kvalitet i samverkan, och hur en modell för sådana mätningar skulle kunna organiseras.
– Samverkan är inget egensyfte, utan ett medel för att uppnå högre kvalitet i lärosätenas forskning och utbildning, och för att åstadkomma positiva effekter i det omgivande samhället, sa Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.
Under 2013 och 2014 har myndigheten involverat många intressenter för att i dialog med dem ta reda på hur man bäst jobbar med samverkan och hur man kan mäta detta. Till grund för VINNOVAs förslag till modell ligger även litteraturstudier och inspiration från internationell best practice, framförallt i Storbritannien och Australien.
Den föreslagna modellen, som ska testas under 2015 och 2016, går ut på att lärosätena själva beskriver sin samverkan och gör en självskattning utifrån sin strategi och implementering, aktiviteter och resultat. Självskattningen kompletteras med värderingar från de parter som lärosätena har samverkat med, och sedan görs en sammanlagd bedömning av en expertpanel.
Våga värna grundforskning
– God samverkan tar tid, och bygger på starka visioner, idéer, god styrning och uppföljning, såväl akademiskt som från lärosätenas ledning och samarbetspartners, sa Stefan Christiernin, vicerektor för innovationsfrågor vid Högskolan Väst.
Han framhöll det komplicerade i att mäta och utvärdera samhällseffekter av forskning, då dessa kan ta lång tid på sig att få genomslag. Ett tydligt exempel är grundforskningen bakom årets Nobelpris i fysik, som efter många år lett fram till dagens energisnåla LED-lampor.
– Från näringslivets sida ser vi utbildningen som universitetens viktigaste uppgift – att förse oss med kompetens med internationell konkurrenskraft, sa Jan-Eric Sundgren, Senior Advisor på Volvo.
Han poängterade vikten av att våga värna både grundforskning och behovsstyrd forskning, och efterlyste mer samverkan för att adressera de stora utmaningar samhället står inför.
– I sin bästa utformning kan de föreslagna modellerna leda till fokus på samverkan, och en högre kvalitet. Men det är komplexa, resurskrävande system. Och tar de tillräcklig hänsyn till de stora förändringar vi står inför – är de tillräckligt flexibla? Volvo och Teknikföretagen är oerhört intresserade av att delta i dialog kring de föreslagna pilotprojekten
Dubbelrikta samverkansbegreppet
Camilla Svensson, lektor i farmakologi vid Karolinska Institutet, KI, och vice ordförande i Sveriges unga akademi, välkomnade VR:s och VINNOVAs upplägg att grundligt testköra de föreslagna modellerna innan de tas i bruk. Men hon hade också reservationer.
– Forskningsresultat ska nyttiggöras – men hur ska nyttan värderas? Samverkan måste få en bred definition och inte enbart omfatta samarbete med näringslivet. Det handlar även om mer svårmätbara aktiviteter kring kunskapsspridning i samhället.
En annan fråga gällde om det enbart är lärosäten, eller även enskilda forskare, som ska bedömas och belönas. I det senare fallet såg Camilla Svensson en risk för att grundforskningen utarmas.
– Det är svårt att förutsäga vilka av dagens grundforskningsresultat som i framtiden kommer att leda till innovationer och samhällsnytta.
Hon framhöll även vikten av att dubbelrikta begreppet samverkan, så att det inte enbart är ett flöde från akademin till samhället. Forskning kan leda till kommersiella produkter och tjänster; men problem som identifieras av samhälle och företag kan också leda till vetenskapliga frågeställningar för forskningen att ta sig an.
Slopa ”tredje uppgiften”
Linköpings universitet grundades utifrån efterfrågan från samhället, till följd av ökat behov av läkare och ingenjörer. Enligt universitetets rektor Helen Dannetun är det ett exempel på en utvecklingsdriven start av ett lärosäte.
– Utbildningen är det största nyttiggörandet som universiteten bidrar med till samhället.
Hon skulle gärna se att ”den tredje uppgiften” slopas, för att i stället bli en självklar del av lärosätenas verksamhet, integrerad i både forskning och utbildning. Samverkan borde också lyftas fram i meriteringen av forskare.
– Pilotstudierna i de föreslagna modellerna blir mycket viktiga. Hur ska vi mäta alltifrån folkbildning till nya material?
Från politikens håll påpekade Socialdemokraternas riksdagsledamot Thomas Strand vikten av bedömarpanelernas sammansättning – att det exempelvis är en jämn könsfördelning och bred representation från olika intressentgrupper. Finn Bengtsson, riksdagsledamot för Moderaterna, betonade att peer review-processer har sina egna problem att brottas med, bland annat kring konkurrens forskare emellan, som det är viktigt att vara medveten om i arbetet med bedömarpanelerna.
– Det är också fråga om det går att bedöma var den bästa forskningen finns på årsbasis; jag tror att det är en alltför kort tidsrymd.
Så stärker vi samverkan – i en mening
Avslutningsvis fick de medverkande lyfta fram vad de ansåg är det enskilt viktigaste för att stärka samverkan i Sverige;
Sven Stafström, Vetenskapsrådet: Att VR:s och VINNOVAs arbeten formas till ett förslag.
Camilla Svensson, KI: Ökade kontaktytor mellan akademi och näringsliv.
Charlotte Brogren, VINNOVA: Akademiskt ledarskap som prioriterar samverkan.
Helen Dannetun, Linköpings universitet: En stabil grundplatta av långsiktiga förutsättningar för lärosätena.
Stefan Christiernin, Högskolan Väst: Att få vetenskapen högre upp på dagordningen.
Jan-Eric Sundgren, Volvo: Ökad rörlighet mellan akademi och näringsliv.
Finn Bengtsson, riksdagsledamot (M): Stärkt stöd till immaterialrättigheter från poitiskt håll.
Thomas Strand, riksdagsledamot (S): Attityd och vilja – överenskommelser över politiska gränser för att åstadkomma stabilitet och långsiktighet.
Text: Fredrik Brounéus
Bild: Mika Nitz Pettersson
