I går toppade Dagens Nyheter sin nätupplaga med en artikel från TT med den läsarlockande rubriken “Nördigaste Nobelpriset delas ut”. Den handlade om Nobelpriset i fysik. I ingressen kunde vi läsa:
“I dag, tisdag, tillkännages vilka som får årets Nobelpris i fysik. Kan det bli tyngre, mer komplicerat eller mer nördigt än så? Nej.”
Det är alltså så två av våra största och mest seriösa nyhetsmedier, TT och Dagens Nyheter, beskriver forskningsfältet fysik. Som något mer nördigt än andra vetenskapsområden. På köpet får vi veta att fysik även är “tyngre” och “mer komplicerat” än andra ämnen. Som svar på den kritik som sedan luftades på Twitter hälsade twitterkontot @TTnyhetsbyrån att texten var tänkt att väcka intresse och att den följdes av en mer “seriös” text under eftermiddagen. Det väcker tre frågor:
- Hade det inte varit mer intresseväckande och bättre journalistik att i stället skriva en artikel som förklarar vad de prisade upptäckterna inneburit för mänskligheten?
- Vilket underlag har TT för slutsatsen att fysik är tyngre och svårare än andra ämnen?
- Varför försvaras den oseriösa texten med att en mer seriös text publicerades senare?
I ett Sverige där vi redan har stora problem att locka ungdomar att välja naturvetenskapliga utbildningar, och ännu större problem att rekrytera lärare som vill undervisa dessa ”tunga” och ”komplicerade” ämnen, är denna typ av journalistik inte till mycket hjälp.
Valet av termen nördigt är också intressant ur ett annat perspektiv. Kan detta vara valt med tanke på betydelsen som ändrats från något i slutet av 1900-talet negativt till idag något minst lika ofta positivt? Är det en generationsskillnad i journalisternas ålder och språkbruk som vi reagerar över eller visar detta på den stora språkklyftan mellan vetenskap och allmänhet?
I sociala medier spreds en ganska intressant och intensiv diskussion där bland annat dramatikern Anders Duus kommenterar artikeln så här:
”Ungefär såhär känns det som att snacket går när det gäller litteraturpriset vartenda år. Nu sprider sig antiintellektualismen tydligen även till rapporteringen om fysikpriset. Kunde inte nån som faktiskt kan nåt och är intresserad ha fått skriva tt-notis istället?”
Gårdagens publicering är förmodligen ett olycksfall i en stressad journalistvardag. Men alltför ofta syns stereotypa bilder av vad som är vetenskap i media. Och alltför ofta beskrivs vissa områden som mer vetenskapliga, komplicerade eller viktiga än andra. Men man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att mediebevakningen av forskning kan bli bättre och att fortsatt dialog behövs om vad forskning och vetenskap är!
Uppdatering:
Idag, dagen efter, har DN skrivit om rubrik, ingress och del av innehållet i artikeln, antagligen efter påtryckningar i sociala medier. Vi har dock originalartikeln/notisen från TT och den lyder som nedan:
Fysik – tyngst bland de tyngsta
TT NYHETSBYRÅN 2014-10-07 05:45
Stockholm: I dag, tisdag, tillkännages vilka som får årets Nobelpriset i fysik. Kan det bli tyngre, mer komplicerat eller mer nördigt än så? Nej.
I slutet av 1800-talet ansågs fysik som den främsta vetenskapen av dem alla. Följaktligen var fysik det område som Alfred Nobel nämnde först i sitt testamente. Detta trots att hans eget arbete mer låg åt det kemiska hållet.
Sedan dess må glöden kring denna vetenskap ha falnat något, men Nobelpriset i fysik anses alltjämt som det tyngsta priset av dem alla.
Efter en snabb titt på vad som prisats de senaste två åren så förstår man varför: ”Massans ursprung hos subatomära partiklar” och ”banbrytande metoder för att mäta och manipulera individuella kvantsystem”. Räck upp en hand, den som förstår.
Den som hoppas på något mer lättsmält i år lär bli besviken. Med i spekulationerna denna gång finns nämligen ämnen som ”laser av nanotrådar och dess kvantmekaniska effekter” där Peidong Yang vid Berkeley University i USA anses som en möjlig pristagare. Två andra områden som nyhetsföretaget Thomson Reuters ”Science Watch” nämner är ”ferroelektriska minnesenheter” respektive ”teoretisk och experimentell forskning kring den kvantmekaniska Halleffekten”.
Tack för kaffet!
© TT Nyhetsbyrån
