Ansvarsfull forskning och innovation, eller som det heter på engelska ”Responsible research and innovation”, RRI, är ett koncept som genomsyrar EU:s forskningsramverk Horisont 2020. Titeln på VA-dagen 2014 ville fånga RRI i tre korta ord: Förnuft och känsla. Hur tar vi hänsyn till och drar nytta av både förnuft (kunnande, vetenskap) och känslor (värderingar, viljor) i forskning och innovation? Och hur ser förutsättningarna ut för att vi ska kunna få till RRI i Sverige?
Närmare 150 deltagare hade samlats på Tekniska museet i Stockholm för att höra hur representanter från näringsliv, innovation, civilsamhälle, beslutsfattande, utbildning och forskning ser på RRI.
Vad är RRI?
– RRI handlar om att involvera alla intressenter i dialog om de utmaningar samhället står inför, och hur forskning och innovation kan bidra till att möta utmaningarna, inledde Karin Larsdotter, en av dagens båda moderatorer från Vetenskap & Allmänhet.
Hennes kollega Anders Sahlman påminde om att Vetenskap & Allmänhet i tolv år har arbetat för att utveckla och stärka dialogen mellan forskningen och det omgivande samhället. Att just dialog är ett honnörsord för VA poängterades när moderatorerna raskt bollade ut en ”kastmikrofon” – en liten mjuk tyglåda med en mikrofon inuti – i publikhavet, och gav några av deltagarna en chans att presentera sig.
Ann Follin, museidirektör på Tekniska museet hälsade därefter deltagarna välkomna till ”alla små geniers favoritställe”. Hon berättade om museets arbete med att utveckla utställningar i samarbeten mellan forskare, konstnärer och experter. Även museets besökare involveras; exempelvis genom att barn med funktionshinder får förhandsprova aktiviteter så att alla ska kunna delta.
– Vi gör besökarna till medproducenter i våra utställningar.
Anders Lönn, den nye statssekreteraren på utbildningsdepartementet, hos ministern för högre utbildning och forskning, betonade att dagens tema är viktigt för regeringen.
– Att brett involvera samhället i forsknings- och innovationsfrågor är en prioriterad fråga. Regeringen eftersträvar samarbete, dialog och förankring kring politiken för forskning och högre utbildning.
Han framhöll att Sverige inte står inför några tvära kast inom forskningspolitiken; den nya regeringen kommer att föra en forskningspolitik som är lik den förra regeringens. Dock planeras för tioåriga forskningspropositioner, i syfte att skapa stabila, långsiktiga villkor för svensk forskning.
Ansvarsfull innovation
Dagens huvudtalare, Jeroen van den Hoven, är ordförande i EU:s expertgrupp för RRI och professor i moralfilosofi vid tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Han betonade att även om beståndsdelarna i RRI kan kännas välbekanta så är RRI som helhet någonting nytt.
– Genom RRI omvandlar vi innovation till ett moraliskt koncept.
För att deltagarna skulle få en bättre bild av vad konceptet kan innebära, presenterade han ett antal exempel från Nederländerna, som är ett pionjärland inom området. Redan för tio år sedan startades ett program för ansvarsfull innovation, som fortfarande är aktivt och ger goda resultat.
Han tog bland annat upp ”rulltrappor för fiskar” som hjälper fiskar att ta sig helskinnade förbi pumpar och turbiner, och hopfällbara containrar som gör att fraktfartyg kan lasta fler tomma containrar på mindre yta.
– Vi vill hela tiden många saker. RRI handlar om att hitta en lösning som tillfredsställer samtliga värderingar.
Han lyfte fram vad som händer när det uppstår konflikt mellan våra värderingar.
– Vi vill göra så mycket gott, men blir nedtyngda av att vi inte kan tillgodose alla de krav våra värderingar medför. Det blir en moralisk överbelastning.
Ett illustrativt exempel är den smarta elmätare som togs fram i Nederländerna för att underlätta elbesparingar, men som förkastades av marknaden eftersom utvecklingsprocessen inte hade tagit hänsyn till den personliga integriteten.
– Vi ville ha ett hållbart samhälle, men vi ville också ha vår integritet.
I RRI är det viktigt att lyfta blicken och förstå att värderingar som kan tyckas motstridiga faktiskt kan leda till fördelar för alla intressen, om alla intressenter involveras i processen. Ett exempel på en sådan intressekonflikt som lett till framgång är den mellan miljömässig hållbarhet och ekonomisk tillväxt i Tyskland.
– Tack vare den starka miljörörelsen och de krav den ställt på näringsliv och industri, är Tyskland i dag marknadsledande när det gäller hållbar teknologi.
Verktyg för RRI
Karin Larsdotter presenterade RRI Tools – ett EU-projekt som syftar till att ta fram verktyg som ska hjälpa de olika intressenterna att arbeta enligt RRI, och där VA koordinerar Sveriges bidrag. Först ska varje land ta fram goda exempel på RRI, som kan fungera som inspiration, liksom kartlägga olika intressenters behov och hinder för att arbeta enligt RRI. Hon efterlyste goda exempel på RRI från VA-dagens deltagare.
– Exemplet kan handla om en metod, ett projekt, program eller organisation; om hållbara innovationer eller om ett öppet, inkluderande, reflekterande, dynamiskt arbetssätt.
Inspelen från varje land kommer att bearbetas och omformas till en verktygslåda för RRI. Denna ska sedan testas och spridas till alla tänkbara intressenter.
Röster om sophantering
Tomas Ribba, pedagog vid Tekniska museet, berättade om ett EU-projekt som vill generera idéer om sopor som resurs. VOICES (Views, Opinions and Ideas of Citizens in Europe on Science) samordnas av Ecsite, en nätverksorganisation för europeiska museer och science centers. Det praktiska genomförandet står science centers i 27 europeiska länder för, genom fokusgrupper med allmänheten. I fokusgrupperna har man arbetat med att medvetandegöra vad som egentligen händer med våra hushållssopor, identifiera problemen, hitta lösningar och prioritera idéer.
Deltagarna i fokusgrupperna blev väldigt engagerade, och metoden lämpar sig bra för att inkludera allmänheten i en RRI-process, tyckte Tomas Ribba.
– Man får inte samma engagemang genom att bara skicka ut en enkät.
Att driva innovation
VINNOVAs ställföreträdande generaldirektör, Göran Marklund, talade om programmet Utmaningsdriven innovation – ett av myndighetens elva strategiska områden.
– VINNOVAs roll är att föra samman olika aktörer, katalysera och stimulera forskning och innovation. Och även om vi inte använder ordet RRI, så har vi andra ord med samma värden och inriktning.
Utmaningsdriven innovation startade för tre år sedan, med offentlig sektor och näringsliv i fokus. Programmet ska stimulera forskning som tillgodoser samhällsutmaningar samtidigt som den leder till innovationer med marknadspotential. Exempel på sådana utmaningar är hur man skapar hållbara städer i ett kallt klimat och hur avloppsvatten kan omvandlas till en resurs.
– Med programmet vill vi underlätta den förändring i världsbild och grundtänkande som måste till om vi ska kunna ta oss an de globala utmaningarna i Horisont 2020. Vi måste våga ta höjd, och försöka göra det svåra.
Nu behövs politisk vilja och engagemang för att driva frågorna vidare, menade Göran Marklund. Särskilt på stadsnivå är det politiska stödet viktigt – det finns en stor potential i städerna.
– Landsting och kommuner behöver incitament för att göra innovationsupphandling så att den verkligen driver innovation.
RRI – verktyg för Sverige?
I nästa programpunkt bjöds en panel bestående av olika intressentgrupper upp på scenen för att diskutera RRI som framtida verktyg för Sverige. Samtliga i panelen påpekade att RRI var ett nytt begrepp för dem, även om vissa aspekter var välbekanta.
– RRI ligger nära hur vi på högskolan i Borås jobbar, sa Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås. Vi tar vår utgångspunkt i praktiska problemställningar och har en flervetenskaplig ansats – det handlar om nyfikenhet och deltagande.
Linda Krondahl, vd för företaget HiNation, höll med.
– För mig som innovatör är RRI som arbetssätt inget nytt; vi använder oss till exempel av fokusgrupper när vi utvecklar våra produkter. Men ett nätverk för mer kontinuerlig dialog med olika intressenter vore ett fantastiskt tillskott.
Rebecka Prentell, vice ordförande i LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, berättade hur hon såg civilsamhället som en idémotor som kan formulera lösningar för en bättre värld – lösningar som kan fångas upp av forskare och innovatörer.
– Civilsamhället har fyra ben: vi är opinionsbildande, vi ger service till samhället, skapar gemenskap för människor och är en demokratiskola. Och vi kan vara en utmärkt samarbetspartner i RRI-processer.
Livsmedelsföretagens vd, Marie Söderqvist, belyste frågan om RRI och värderingar från industrins perspektiv. För näringslivet är det viktigt att få ekonomi på sina innovationer, och detta kräver acceptans hos slutanvändarna.
– Ett tydligt exempel från vår bransch är växtförädlade produkter, där det finns en stor skepsis hos konsumenter, och där det hade behövts en dialog som involverar alla intressenter.
Enrico Deiaco, chef för innovation och globala mötesplatser på Tillväxtanalys, menade att forskning och innovation båda är genuint osäkra aktiviteter, och varnade för en alltför tidig instrumentalisering av RRI, som skulle kunna leda till en alltför hård styrning av forskningen.
– Det mesta med RRI är okontroversiellt, men jag tycker att det behövs mer empiri innan verktygen utvecklas.
Avslutningsvis fick panelen i korta ordalag ange vad som skulle behövas för att just deras intressentgrupp ska kunna ta till sig RRI.
– Goda exempel att inspireras av, ansåg Björn Brorström.
– Mötesplatser och pengar, sa Linda Krondahl.
– Civilsamhället är vana vid den här typen av processer. Kom gärna till oss – men välj rätt organisation så att forskningsfrågan är relevant för alla inblandade, sa Rebecka Prentell.
– Industrin behöver se att RRI gagnar oss på en global marknad, menade Marie Söderqvist.
– Vi har redan bra dialoger på de flesta nivåer, men den sista dialogen – på ministernivå – skulle vi vilja ha mer av, avslutade Enrico Deiaco.
Att motivera för RRI
I den avslutande diskussionen mellan Jeroen van den Hoven, Göran Marklund och VAs ordförande Agneta Bladh, betonade Göran Marklund att det är viktigt att hitta incitament som tilltalar de olika intressenterna när RRI-processerna tas fram.
– Vi får det vi belönar: Forskare, industri och övriga intressenter gör det som de belönas för.
Jeroen van den Hoven höll med om att människor behöver incitament, men att man ska vara försiktig med att basera motivationen enbart på finansiella belöningar.
– Annars riskerar vi att ta bort människors inre motivation, som är en mycket stark drivkraft.
På frågan hur Sveriges förutsättningar för RRI ser ut svarade Agneta Bladh att hon gärna ser fler samtal om vad RRI är och innebär.
– Vi behöver kritisera och diskutera konceptet – och här ser jag ett framtida uppdrag för VA.
Göran Marklund ansåg att Sverige – med sitt demokratiska system, fungerande byråkrati och rika civilsamhälle – har extremt goda förutsättningar för RRI.
– Men vi behöver fundera över hur vi kan stimulera processer där de stora tankarna och idéerna kommer fram.
Svenska folket och RRI
Sammanfattningsvis var tankarna som framfördes kring RRI under VA-dagen överlag positiva hos samtliga representerade intressenter – industri, akademi, civilsamhälle, innovatörer och beslutsfattare. Men vad säger den breda allmänheten?
Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare, Cissi Askwall, avslutade dagen med att ge deltagarna en förhandstitt på resultatet till en av frågorna i årets VA-barometer. Frågan gällde om den svarande kunde tänka sig att delta i diskussioner om forskning och innovation – en RRI-process, helt enkelt. Fyra procent svarade ”vet ej”; nio procent tyckte inte att allmänheten behövde delta i sådana diskussioner; 34 procent tyckte att det var viktigt, men ville inte delta själva; och 53 procent ansåg att det var viktigt att allmänheten får vara med i processen och kunde tänka sig att själva vara aktiva.
Förnuft och känsla – Sverige tycks vara redo för RRI.
Fredrik Brounéus, VA
