Svenska folkets förtroende för forskning inom olika vetenskapsområden ligger generellt sett högt, även om det går att utläsa en sjunkande trend under den senaste tioårsperioden. VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet har undersökt svenska mediers rapportering om forskningsfusk åren 2002–2013.
Svenska folkets förtroende för forskning inom olika vetenskapsområden ligger generellt sett högt, även om det går att utläsa en sjunkande trend under den senaste tioårsperioden. För att undersöka i vilken mån nyheter om forskningsfusk kan bidra till förändrade attityder har VA i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet gjort en systematisk analys av svenska mediers rapportering om forskningsfusk åren 2002–2013. Analysen utforskar även betydelsen av mediekonsumtion.
– Hur medierna rapporterar tycks vara av mindre vikt för förtroendet; det viktiga är att överhuvudtaget ta del av nyheter om forskning. Vi hittade alltså inget direkt stöd för hypotesen att medierapportering om just forskningsfusk skulle påverka förtroendet i negativ riktning. Lite förenklat tycks dåliga nyheter om forskning med andra ord vara bättre än inga nyheter, säger Maria Lindholm, chefsutredare VA.
Hur medierna rapporterar tycks vara av mindre vikt för förtroendet; det viktiga är att överhuvudtaget ta del av nyheter om forskning.
Tidigare forskning har visat att faktorer som innebär en närhet till forskarvärlden, till exempel utbildningsnivå och boendeort, har en positiv effekt på forskningsförtroendet. Den nya analysen bekräftar att denna närhetsprincip har stor betydelse för förtroendet. Mediekonsumtionen – i vilken utsträckning man regelbundet läser tidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv – har också en viktig påverkan.
– Eftersom få svenskar har personliga erfarenheter av forskningsvärlden är det viktigt att forskningen och forskarna syns utanför de akademiska väggarna. Detta gäller såväl i nyhetsmedia som i andra sammanhang – vi behöver skapa fler arenor för dialog mellan allmänhet och forskare, säger Maria Lindholm.
Sammanlagt ingår 356 artiklar och inslag om forskningsfusk i analysen, som omfattar ett urval av de största nyhetsmedierna inom svensk dagspress och tv (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Aftonbladet, Expressen, GT, Kvällsposten, Metro och SVT Rapports huvudsändning kl. 19.30). Medicinsk forskning är det område som är vanligast i dessa mediers rapportering om forskningsfusk: det står för 53 procent av artiklarna/inslagen. Samtidigt har medicinsk forskning generellt ett större utrymme i media än övriga forskningsområden.
Varje år undersöker VA och SOM-institutet också allmänhetens attityder till forskning. Förtroendet brukar vara högst för just medicinsk forskning; så även vid den senaste mätningen hösten 2013. 73 procent av de tillfrågade sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende för medicinsk forskning, följt av forskning inom teknik (62 %) och naturvetenskap (57 %). Förtroendet var lägre för forskning inom samhällsvetenskap (40 %), utbildningsvetenskap (35 %) och humaniora (32 %). Skillnaderna mellan vetenskapsområdena har varit ganska stabila sedan mätningarna inleddes år 2002.
Studien om forskningsfusk är utförd av Ulrika Andersson, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och knuten till SOM-institutet. Analysen ingår som en del i Vetenskapen i Samhället, ett samarbete mellan VA och SOM-institutet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.
Resultaten kommer att presenteras vid forskningskonferensen Euroscience Open Forum i Köpenhamn på ett seminarium den 25 juni och vid ett Almedalsseminarium i Visby den 1 juli.
Ta del av rapporten Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2013
Högupplösta diagram
Förtroende för olika forskningsområden 2002–2013
Samband mellan medierapportering om forskningsfusk och forskningsförtroende 2002–2013
