Brittiska Department for Business, Innovation & Skills (BIS) släppte i dagarna den omfattande rapporten Public Attitudes to Science (PAS). Rapporten är den femte i ordningen sedan 2000 och behandlar den brittiska allmänhetens syn på vetenskap, forskare och forskningspolitik i Storbritannien. Det är överlag en mycket positiv bild av forskning och forskare som växer fram.
Den närmare tvåhundra sidor långa rapporten bygger på personliga intervjuer med britter 16 år och äldre, och utforskar deras syn på en mängd aspekter av forskning och vetenskap. Utöver intervjuerna innehåller studien även ett moment av ”social listening”, där man följt online-konversationer kring ett antal aktuella ämnen med vetenskaplig anknytning.
Frågeställningarna i PAS sträcker sig från grundläggande uppfattningar som till exempel hur den brittiska allmänheten ser på begreppet ”science”, deras syn på forskare och forskningens roll i samhället, förhållandet mellan vetenskapliga resultat och religiös tro, hur de skulle vilja vara delaktiga i dialog kring forskning; till åsikter om specifika forskningsområden och tillämpningar som exempelvis användning av robotar, genmodifierade livsmedel samt framtida energikällor.
Resultaten visar att britter överlag är väldigt positiva till forskare och forskning. Det finns ett stort intresse att följa forskningens framsteg – gärna i närmare dialog med forskare – och de flesta tillfrågade anser att forskning berör oss alla i vardagen.
Vissa av områdena återfinns i Vetenskap & Allmänhets årliga VA-barometer, som undersöker svenska folkets syn på forskning och forskare. Eftersom VA-barometern och den brittiska studien använt sig av olika undersökningsmetoder går det inte att dra några definitiva slutsatser om hur resultaten från de båda studierna förhåller sig till varandra. Men det är ändå intressant att se att svenskar och britter tycks vara överens på flera punkter vid en översiktlig jämförelse.
Forskare har stort förtroende hos både britter och svenskar – i synnerhet forskare anställda vid universitet och högskolor. Nio av tio tillfrågade i både PAS-studien och VA-barometern uppger att de litar på forskare vid universitet och högskolor. Motsvarande siffra för forskare anställda i näringslivet var i båda undersökningarna sex av tio.
I den brittiska studien höll åtta av tio med om att forskning leder till ett bättre liv. I VA-barometern svarade nio av tio att den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10–20 åren gjort livet bättre för vanliga människor.
Det höga förtroendet för forskare och deras arbete visar sig även i synen på statligt stöd till grundforskning. Åtta av tio britter anser att forskning som leder till utökad kunskap ska få statligt stöd – även om den inte leder till någon omedelbar nytta. I VA-barometern tyckte en stor majoritet att det är viktigt att satsa pengar på forskning, även om man inte vet om resultaten kan komma till användning.
De flesta britter får information om forskning från traditionella medier. Sex av tio uppger att TV är deras vanligaste källa till information om forskning, och en fjärdedel anger dagstidningar i pappersformat. Färre än två av tio valde tidningar eller nyhetssajter på internet som en av de två vanligaste källorna till information om forskning. I VA-barometern gjordes ingen åtskillnad på mediekanalerna, men sex av tio svenskar uppger att de tar del av forskning via radio, TV, dagstidningar eller nyhetsmedier på internet minst en gång i veckan.
En majoritet av de tillfrågade britterna var kritiska till hur media rapporterar om forskning: sju av tio ansåg att media alltför mycket skapar sensationer av forskningsnyheter. Även svenskar har reservationer mot hur media rapporterar om forskning. Färre än hälften instämde helt eller till stor del i påståendet att medias rapportering om forskning är tillförlitlig.
PAS-studien utfördes av undersökningsföretaget Ipsos Mori i samarbete med the British Science Association, på uppdrag av the Department for Business, Innovation & Skills (BIS) och forskningsrådet The Economic and Social Research Council. Både kvalitativa och kvantitativa metoder användes, bland annat personliga intervjuer med 1,749 britter (ålder 16+), tilläggsintervjuer med 315 16–24-åringar och en online-studie av hur vetenskap diskuteras på internet.
VA-barometern görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16–74 år. Den genomförs med stöd av Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Den brittiska rapporten finns att läsa i sin helhet här.
VA-barometern finns att läsa här
Fredrik Brounéus
