Pressmeddelande 131217
Svenska folket har rekordhögt förtroende för forskare vid universitet och högskolor och vill satsa pengar på forskning, oavsett om det ger direkt nytta eller ej. Men åldern spelar roll. Mest positiva till den vetenskapliga utvecklingen är pensionärerna. Samtidigt har de lägst tilltro till klimatforskningen, där de unga i stället är mest optimistiska. Det visar VA-barometern, den årliga undersökningen om attityder till forskning från Vetenskap & Allmänhet, VA.
Nio av tio svenskar tycker att den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10−20 åren gjort livet bättre. Mest positiva är pensionärerna där två tredjedelar anser att livet har blivit mycket bättre de senaste decennierna tack vare den vetenskapliga utvecklingen, jämfört med hälften av befolkningen i stort. Samtidigt är de minst positiva till forskningens möjligheter att bromsa klimatförändringarna – där de unga har störst tilltro.
– Det är intressant att pensionärer är mest positiva till vad den vetenskapliga utvecklingen gett hittills, samtidigt som de har minst tilltro till forskningens möjligheter att lösa samhällsproblem framöver. För unga är mönstret det omvända, säger Karin Larsdotter, utredare VA och ansvarig för barometern.
89 procent har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det är den högsta nivå som uppmätts sedan de årliga mätningarna inleddes 2002. Forskare vid företag har 59 procent lika stort förtroende för, en minskning med 8 procentenheter på ett år. 70 procent instämmer helt i att det är viktigt att satsa på forskning, även om man inte vet om resultaten kan komma till användning.
– Förtroendet är rekordhögt i år och det verkar finnas en stor tillit till att forskare gör viktiga saker; de måste inte sätta nyttan främst utan kan låta nyfikenheten styra. Samtidigt ska vi minnas att förtroendet lätt påverkas av det vi ser och hör, säger Karin Larsdotter.
Svenskarna är dock inte okritiska och hyser vissa farhågor. Bland annat anser de flesta att forskare som använder dataregister i sin forskning bör ha vissa restriktioner. Färre än var femte instämmer helt i att nyheter om forskning oftast presenteras på ett tillförlitligt sätt. Samtidigt visar undersökningen att ju mer nyheter om forskning man tar del av, desto mer positiv verkar inställningen till forskare och forskning bli.
– Resultaten visar hur viktigt det är att forskare deltar i dialogen om vad forskningen syftar till och hur den genomförs, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.
VA har med hjälp av Exquiro telefonintervjuat ett riksrepresentativt urval svenskar 16–74 år mellan den 30 september och 6 oktober 2013. Undersökningen omfattar ca 1 000 personer och är den tolfte sedan 2002. Barometern genomförs med stöd av forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
För mer information, ta del av VA-barometern på www.v-a.se eller kontakta:
Karin Larsdotter, utredare VA och ansvarig för studien, 070-255 38 91
Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, tel 070-626 44 74
Högupplösta porträttbilder för publicering finns på:
https://vetenskapallmanhet.se/om-va/press/pressbilder/
Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se.
