Förtroendet för forskare och forskning är rekordhögt. Pensionärerna är mest positiva men har samtidigt lägst tilltro till klimatforskningen. Det visar den nya VA-barometern.
Svenskar har rekordhögt förtroende för forskare vid universitet och högskolor och vill satsa pengar på forskning, oavsett om det ger direkt nytta eller ej. Men åldern spelar roll. Mest positiva till den vetenskapliga utvecklingen är pensionärerna. Samtidigt har de lägst tilltro till klimatforskningen, där de unga i stället är mest optimistiska. Det visar den nya VA-barometern.
Nio av tio svenskar tycker att den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10−20 åren gjort livet bättre. Mest positiva är pensionärerna där två tredjedelar anser att livet har blivit mycket bättre de senaste decennierna tack vare den vetenskapliga utvecklingen, jämfört med hälften av befolkningen i stort. Samtidigt är de minst positiva till forskningens möjligheter att bromsa klimatförändringarna-
− Det är intressant att pensionärer är mest positiva till vad den vetenskapliga utvecklingen gett hittills, samtidigt som de har minst tilltro till forskningens möjligheter att lösa samhällsproblem framöver. För unga är mönstret det omvända, säger Karin Larsdotter, utredare VA och ansvarig för barometern.
89 procent har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det är den högsta nivå som uppmätts sedan de årliga mätningarna inleddes 2002. Forskare vid företag har 59 procent lika stort förtroende för, en minskning med 8 procentenheter på ett år. 70 procent instämmer helt i att det är viktigt att satsa på forskning, även om man inte vet om resultaten kan komma till användning.
− Förtroendet är rekordhögt i år och det verkar finnas en stor tillit till att forskare gör viktiga saker; de måste inte sätta nyttan främst utan kan låta nyfikenheten styra. Samtidigt ska vi minnas att förtroendet lätt påverkas av det vi ser och hör, säger Karin Larsdotter.
Färre än var femte instämmer helt i att nyheter om forskning oftast presenteras på ett tillförlitligt sätt i media. Samtidigt indikerar undersökningen att ju mer nyheter om forskning man tar del av, desto mer positiv verkar ens inställning till forskare och forskning bli.
– Resultaten visar hur viktigt det är att forskare deltar i dialogen om vad forskningen syftar till och hur den genomförs, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.
VA har med hjälp av Exquiro telefonintervjuat ett riksrepresentativt urval svenskar 16–74 år mellan den 30 september och 6 oktober 2013. Undersökningen omfattar ca 1 000 personer och är den tolfte sedan 2002. Barometern genomförs med stöd av forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
