Vinnova har under oktober månad turnerat Sverige runt och informerat om EU:s nya forskningsprogram Horisont 2020. Mötet i Stockholm gav försmak av hur de nya projekten kan komma att se ut i huvudstadsregionen.
Många av Vinnovas sammankomster under informationsturnén har varit fullbokade och så var det även på AlbaNova universitetscentrum i Stockholm den 24 oktober. Efter presentationen var det svårt att hålla sig från att ta en närmare titt på deltagarlistan och börja spå inför den nya programperioden 2014-2020. Vad är nytt och vad är det för typ av projekt som vi har att förvänta oss i huvudstadsregionen?
Större, bredare och vassare
Jämfört med perioden 2007-2013 ska Horisont 2020 vara både större, bredare och vassare. Programmet är större eftersom budgeten har ökat från 55 miljarder kronor under 2007-2013 till 70 miljarder kronor under 2014-2020. Horisont 2020 är bredare eftersom det samordnar tre befintliga EU-program; det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7), delar av Konkurrenskraft och Innovationsprogrammet (CIP) och de initiativ som administreras av European Institute of Technology (EIT). Horisont 2020 kan även betraktas som vassare eftersom programmet har fokus på konkreta utmaningar à la tillväxtagendan Europa 2020 i stället för den nuvarande traditionella tematiska strukturen i FP7.
De stora samhällsutmaningarna står för manuset
Alla aktörer som får finansiering från Horisont 2020 ska vara med och lösa några av de utmaningar som EU definierat inom ramen för tillväxtagendan Europa 2020. Målet med agendan är att möjliggöra en smart och hållbar tillväxt för alla.
Genom satsningar på spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar ska Horisont 2020 vara med och bidra till förverkligandet av dessa mål. Mycket handlar om att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som antingen leder till affärsmöjligheter eller förändrar människors liv till det bättre.
Eftersom betoningen ligger på samhällsutmaningarna, borde det även innebära att alla delar av samhället behövs i projekten; akademin och instituten, offentliga sektorn, näringslivet och civilsamhället. Några gemensamma buzzwords som aktörerna kan samlas kring är nano, bio, ICT, miljö, klimat och gränsöverskridande samarbete.
KTH huvudrollsinnehavaren och civilsamhället statisten i Stockholm
Om man leker med tanken att Stockholmsregionen startade ett helt eget projekt med tjugo deltagande aktörer skulle tio av dessa komma från forskningssektorn, fyra från privata sektorn, tre från offentliga sektorn och en deltagare från civilsamhället. Detta enligt deltagarlistan från informationsmötet den 24 oktober. Ett första informationsmöte i Stockholm hölls redan den 17 oktober.
Kungliga Tekniska Högskolan skulle i praktiken delta i varje projekt, 100 av totalt ca 250 deltagare i konferensen kom från KTH. En hård konkurrens – men det har kanske sin förklaring i att KTH var en av de organiserande aktörerna. Kanske var de övriga universiteten och högskolorna i regionen på informationsmötet den 17 oktober? Förhoppningsvis planerar de inte att hoppa över forskningsprogrammet.
Civilsamhället hade en svag närvaro både i presentationen och i deltagarlistan. De få som var på plats kom från intresseorganisationer inom forskning, företagande och teknik. Vi alla saknade säkert ungefär samma sak; en uttalad koppling till delprogrammet Science With And For Society. Hur ska dialogen och samverkan gå till, hur kan även civilsamhället delta och påverka och inte bara bidra som en siffra i en databas?
Landstingets spännande dansinvit
Dagens kanske mest dramatiska utspel kom från den offentliga sektorn, närmare sagt från Stockholm Läns Landsting. Utan att vara för specifik öppnade SLL upp för många spännande samarbeten inom sina stora och för samhället viktiga verksamhetsområden. Det ska bli spännande att följa utvecklingen.
Annars verkar inte offentliga sektorn vara överdrivet intresserad av projektsamarbete men kan eventuellt bidra med policyexpertis och analys (exempelvis Statskontoret och Smittsskyddsinstitutet), kanske bjuda på kommunala utmaningar från miljonprogramsområden eller från nationella tillväxtnoder. Ett annat sätt kan vara att ta fram statistiskt underlag (SCB) och tipsa om bra informationsdatabaser (Stockholms universitetsbibliotek).
En typisk stockholmsintressent från den privata sektorn jobbar med nano, bio, medicin, ICT och/eller klimat och miljö. Det finns också konsulter som kan hjälpa med att skriva ansökningar och coacha projektledningen. Vissa aktörer kanske funderar på att investera rena pengar istället för att göra en arbetsinsats.
Är du redo?
Vill du vara med och dansa så se till att du har en partner nära till hands. Den första ansökningsomgången öppnar redan den 11 december 2013 och det nya ramprogrammet startar den 1 januari 2014.
Wille Kuha