Som en fluga på väggen såg jag häromdagen hur kulturgeografen Anders Trumberg fångade upp och inspirerade gymnasieeleverna på Risbergska Skolan i Örebro. Ämnet var forskaryrket och Anders forskning om den etniska och socioekonomiska segregationen bland Örebros skolor.
Som en del av vetenskapsfesten ForskarFredag 2013 lånade Örebro universitet ut forskare hela veckan. Jag tog tåget från Stockholm och åkte ner till min gamla studiestad Örebro för att hänga med forskaren Anders Trumberg under två inspirerande timmar med gymnasie-treorna på Risbergska skolan.
Forskar och utreder samtidigt
Kulturgeografen Anders har undersökt hur elevers val av skola har påverkat den etniska och socioekonomiska segregationen bland Örebros grundskolor mellan åren 1992 och 2004. Till vardags jobbar han som utredare på Örebro kommun och dessutom deltid i ett nytt forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet. Kan en forskare/utredare förklara denna statistiktyngda forskning för en gymnasieklass på ett intressant sätt, göra reklam för forskaryrket och skapa en fin dialog i klassrummet? Yes, Anders can!
Eleverna lät sig inte skrämmas
Hur bakar man en forskare? Det var inledningen till det två timmar långa mötet mellan forskaren Anders och treorna på Risbergska Skolan. 4 dl sittfläsk är den viktigaste ingrediensen fick vi lära oss, följt av nyfikenhet och tålamod. Eleverna verkade lyssna intresserat men var kanske lite avvaktande ändå. Jag trodde mig se tankebubblorna i klassrummet − var det här allt?
Nejdå, efter inledningen gick Anders in på forskningsbiten. Ett antal grafer och tabeller klickades fram och prickarna på den vita duken visade hur elevunderlaget har förändrats på de olika skolorna i Örebro under de senaste tjugo åren. Frågeställningen var hur det fria skolvalet har påverkat den socioekonomiska uppdelningen i de olika områdena. Bland annat fick vi veta att skolor som ligger i ett område som uppfattas som resursstarkt, är överlag mer populära i den meningen att elever söker sig till dessa skolor. Jag tittade omkring mig och undrade om mobiltelefonerna hade åkt fram. Absolut inte, i stället var det många som räckte upp handen och ville ställa frågor.
Stannade kvar trots kurrande magar
Jag kom att tänka på VAs enkätundersökning bland 2 000 lärare och skolledare och den rapport om resultaten som släpptes den 23 september. En av frågorna handlade om hinder för att använda nya forskningsresultat i undervisningen och de svarande fick bland annat ta ställning till elevernas eventuella (o)intresse för ny forskning.
Lärare och skolledare ansåg just det vara det minsta av hindren och så kändes det också under lektionen på Risbergska skolan. Känslan var snarare att eleverna skulle vilja ha mer forskning i undervisningen än skolan kan erbjuda.
När läraren frågade om det var dags för lunch svarade en av eleverna att det hade det egentligen varit redan för 15 minuter sedan. Trots de kurrande magarna stannade fem tjejer kvar och pratade en stund till med Anders. Ett embryo till ett framtida forskarkluster?
